Insändare: Värna svenska språket
Flera riksdagspartier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap.
Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet till undervisning och som en skyldighet till att uppnå en viss rimlig kunskapsnivå och inte används i rent exkluderingssyfte.
Idag har det emellertid utbrutit en ren tävlan mellan många riksdagspartier om vilket parti som kan ställa de mest långtgående språkkraven på invandrare, vilket till och med inbegriper språktester och ADHD-tester på invandrarbarn, trots att alla barns språkutveckling redan testas av barnavårdscentralerna.
Men kommer hotet mot svenskans ställning i Sverige i första hand från att invandrare och deras barn inte lär sig tillräcklig bra svenska och att invandrarspråken har börjat tränga ut svenskan?
Vilket språk är det som i växande utsträckning har ersatt svenska som undervisnings- och avhandlingsspråk på universitet- och högskolor? Engelska.
Vilket språk används som undervisningsspråk i de s.k. internationell friskolorna, som breder ut sig? Engelska.
Vilket annat språk än svenska kan dyka upp i stora helsidesannonser i dagstidningar utan att det översätts? Engelska.
Vilket språk brukar ersätta svenskan som företags- , butiks- och projektnamn? Engelska.
Vilket språk lämnas ibland oöversatt i radio- och tv-intervjuer? Engelska.
Vilket språk kan ersätta svenskan på manualer och bruksanvisningar? Engelska.
Vilket språk kan ersätta svenska på enkla kvitton? Engelska.
”Samma partier som mest envetet ställer språkkrav på invandrare i allmänhet har inte lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt inte mot framväxten av de engelskspråkiga friskolorna.”Per-Åke Lindblom, Ordförande för Språkförsvaret
Samma partier som mest envetet ställer språkkrav på invandrare i allmänhet har inte lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt inte mot framväxten av de engelskspråkiga friskolorna.
Tvärtom har dessa partier ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att underlätta etableringen av engelskspråkiga friskolor.
Det har aldrig hänt i historien att invandring, om det inte har varit fråga om ren erövring med åtföljande massiv invandring, har lett till ett språkbyte i ett land. Tvärtom är det regel att en majoritet invandrare assimileras språkligt av majoritetsbefolkningen redan i andra generationen och de absolut flesta i den tredje generationen.
Fokus är alltså helt felaktigt. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelska modersmålstalare. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb eller avancera i karriären, vilket det stora flertalet också inser.
Faktum är att engelskans expansion i Sverige på svenskans bekostnad inte alls är ett resultat av någon omfattande immigration av engelskspråkiga invandrare. Tvärtom beror engelskans ställning i Sverige på utvecklingen av engelskan som internationellt lingua franca, i synnerhet efter andra världskriget.
USA utvecklades nämligen till en ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt efter kriget. Detta har förstärkts av den fortsatta utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedia- och underhållningsindustrins globala dominans och slutligen på att svenskan och engelskan är närbesläktade språk, vilket gör svenskan särskilt mottaglig.
De flesta riksdagspartiers ovilja att inse att det verkliga hotet mot svenskans ställning kommer från engelskans expansion beror självfallet på en rad orsaker.
Vilka dessa orsaker är i varje enskilt fall är en öppen fråga. Det är säkert en blandning av ren okunskap eller låt-gå-politik, ovilja att inse svenska språkets betydelse som sammanhållande kitt för landet och brygga tillbaka i historien, avsaknad av självbevarelsedrift, överdriven beundran för det engelska språket i sig och naiva föreställningar om engelskans fortsatta expansion globalt.
Dessutom utgör en tvåspråkig befolkning i sig ingen konkurrensfördel med tanke på hur många människor i världen som idag behärskar engelskan som andraspråk; först flerspråkighet på individ-, företags- och nationell nivå innebär en spetsfördel. Praktiken har också visat att den nuvarande språklagen inte är tillfyllest för att dämma upp för engelskans expansion.
När ska riksdagspartierna inse situationens allvar och rikta fokus åt rätt håll? Det är fråga om en skamlig och patetisk självkolonialisering.
Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.
Per-Åke Lindblom, Ordförande för Språkförsvaret