Jag ser likheter med München 1937

Insändare Artikeln publicerades

Till svar på min kritik av Sverigedemokraternas kulturpolitik skriver gruppledare Christopher Larsson (SD): ”Utan egna förslag och med konspiratoriska teorier som enda verktyg, fortsätter Centerpartiet sin stagnation och cementerar därmed sin position som ett högljutt men intetsägande parti.” Detta är ett märkligt svar, men säger en hel del om herr Larsson.

Jag är inte partipolitiskt aktiv, varför Centerpartiet inte kan lastas för det jag skriver. Min hustru, Ann-Louise Trulsson är däremot politiskt aktiv i Centerpartiet. Men detta gör inte mig till centerpartist. I Christopher Larssons världsuppfattning är jag kollektivansluten till Centerpartiet genom mitt giftermål. Detta om något är ”konspiratoriska teorier”. Kanske är detta en del av den ”nedärvda essensen”?

Larsson menar att ”Sölvesborg nu i stället förordar klassisk konst som harmonierar med kommunens historia, lokala identitet och fysiskt bebyggda miljö, innebär att den offentligt finansierade konsten i Sölvesborg är friare från politiska pekpinnar än tidigare.” Detta då han menar att innan ”Sverigedemokraterna tog över makten i Sölvesborg var konstinköpen i allra högsta grad politiskt styrda”. Den politiskt styrda konsten är enligt honom ”menskonst eller rondellhundar.”

Adolf Hitler sade vid invigningen av ”Grosse Deutschen Kunstausstellung” i München 1937 att ”’Konstverk’ som är obegripliga och endast kan förstås genom bombastiska bruksanvisningar […] ska inte längre prackas på det tyska folket.”

Christopher Larsson upplever att han prackas på offentligfinansierad politiskt styrd konst i form av ”menskonst och rondellhundar”. Han menar att ”Sverigedemokraterna kommer däremot att fortsätta arbeta outtröttligt för att folket ska ges ett större inflytande över de miljöer de lever och vistas i. Det är kulturpolitik på riktigt.”

Konstutställningen i München 1937 var en naken spegling av nazismens drömmar och fantasier. Anders Rydell menar att det var ”landskapsmålningar, bilder av lantligt vardagsliv, pittoreska byar och kraftfulla bönder som spände musklerna och drev plogen genom den svarta jorden.” Utställningen speglade ”Völkische Bewgungs”, ”folkrörelsens”, ideal. Denna rörelse var en etno-nationalistisk rörelse som förordade folkanda, folkets essens och folkgemenskap.

När jag tar del av Christopher Larssons beskrivning av SD:s inställning slås jag av likheterna mellan den och ”Völkische Bewgungs” när de talar om ”folklig förankring” och ”nedärvd essens” samt att konsten skall spegla ”harmoni, folklig förankring och sammanhållning” i motsats till den ”rådande vänsterliberala kulturen i det offentliga rummet”, gestaltad av ”kultureliten”.

Harry R:son Svensson

Fil. Dr.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.