Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Planhushållning är lika med misshushållning

Slutreplik till Ulf Bjerén den 18 juli.
Publicerad 28 juli 2019
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Om jag inte visste bättre kunde jag tro att Ulf Bjerén precis vaknat upp efter att ha gått och lagt sig någon gång före Berlinmurens fall och Sovjets kollaps. Men det förklarar inte att han tycks ha missat hur Kina utvecklats genom att marknadsreformer infördes efter massmördaren Maos död 1978. Vid Maos död levde 90 procent av befolkningen i extrem fattigdom enligt Världsbanken. I dag lever mindre än 1 procent av den kinesiska befolkning i extrem fattigdom. Ulf får trösta sig med att Kommunistpartiet enligt god socialistisk tradition fortfarande slänger meningsmotståndare och aktivister för mänskliga rättigheter i fångläger.

Det är istället Ulfs ideologiska skygglappar som gör att han inte kunnat dra rätt slutsatser av utvecklingarna i Sydkorea, Västeuropa, Taiwan med flera länder i Sydostasien jämfört med Nordkorea, Sovjet och Östblocket och Maoistkina. Reformer och införande av ekonomiska institutioner har i de flesta fall som i det forna Östblocket, Baltikum Sydkorea och Taiwan även lett till demokratiska och rättssäkra institutioner. Det finns alltså ett positivt samband mellan marknadsekonomi och levnadsstandard såväl som mellan marknadsekonomi och mänskliga rättigheter.

Annons

Att planhushållning, eller rättare sagt misshushållning, skulle leda till något annat än miljöförstöring är i bästa fall en missuppfattning. Som visats i de länder med misshushållning så ledde detta system till miljöförstöring på grund av frånvaron av äganderätter, administrativt satta priser och mjuka budgetrestriktioner i de statliga företagen. Det orsakade överutnyttjande av resurser då 1) ingen var intresserad av återväxt och framtida avkastning, 2) frånvaron av stigande resurspriser vid knapphet inte signalerade behov av minskad resursanvändning och 3) inga incitament att vara sparsam med insatsvaror vid produktion. Sammantaget ledde detta till en mindre effektiv ekonomi med större resursanvändning än marknadsekonomin. Det avspeglade sig inte bara i långa köer efter konsumtionsvaror utan i förödande miljöförstöring.

Tragiska exempel på detta, är förutom katastrofen i Tjernobyl, bland annat byggandet av Vitahavskanalen, stålverk och industrier i Magnigotorsk och andra städer. Inte nog med att tiotusentals slavarbetare från Gulag fick sätta livet till i dessa projekt utan naturen skövlades i dittills oskådad omfattning. Dessutom så ledde utsläppen till svåra sjukdomar och för tidig död hos befolkningen vilket förklarar den lägre levnadslängden hos befolkningen i socialistländer. De som vågade protestera mot miljöförgiftningen förföljdes vilket drabbade den framväxande miljörörelsen i Baltikum på 80-talet.

Mats Marcusson

Annons
Annons
Annons
Annons