Strandskyddet måste ändras för att behålla sin legitimitet

1. Strandskyddets ursprungliga uppgift behöver förstärkas. Planering för friluftsliv och naturturism måste stärkas och arbetet med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) förbättras. Det måste vara möjligt att ibland utveckla redan exploaterade områden liksom att fortsätta skydda oexploaterade.

2. Gå inte vidare i att utvidga strandskyddet. De ursprungliga 100 metrarna är de kritiska och bör prioriteras för att inte tappa strandskyddets legitimitet. Men respekten för strandskyddet måste upprätthållas. Olaglig stängsling och anordningar som privatiserar stränder måste upptäckas och beivras.

3. Uppgradera de bofastas möjligheter till strandskyddsdispenser. Kan detta stärka underlagen för kommunal skatt och service på landsbygden så är det välkommet.

4. Uppdatera strandskyddets roll för växande klimatproblem, näringsläckage och minskande biologisk mångfald. Underlaget för beslut om strändernas ekosystemtjänster och goda livsvillkor för djur- och växtlivet behöver förbättras och vara tydligt platsanknutet snarare än generellt.

5. Nedskräpning och störningar i intensivt utnyttjade områden hotar strandskyddets legitimitet. Samhället måste ta större ansvar även på privat mark. Bortsett från enskilda uppmärk¬sammade exempel saknas emellertid kunskap om problemets omfattning.

6. Längs små vattendrag och sjöar kan generellt strandskydd ersättas av väl underbyggda beslut om strandskydd inom avgränsade områden. Tidigare utredningar visar att detta skulle öka strandskyddets legitimitet.

7. Se över möjligheten för närboende och intresseorganisationer att överklaga strandskyddsdispenser. Detta innebär inte att det generellt ska bli lättare att hindra strandskyddsdispenser men att beslutsunderlaget kan bli bättre underbyggt och lokalt granskat.

8. Stärk översiktlig planering. Ett enskilt ingrepp kan innebära måttlig skada men den sammantagna effekten av många ingrepp kan vara oacceptabel. Ett enda olämpligt bygglov kan göra en lång strandsträcka oåtkomlig.

9. Förstärk länsstyrelsernas övervakande roll. Ökat kommunalt inflytande kräver att kommunernas mycket varierande kompetens och tillämpning av regelverket kontrolleras både formellt och i sak. Utveckling av den övervakande rollen sparar på sikt resurser. Idag läggs kraft och tid på att återkommande hantera dåligt underbyggda kommunala avslag och dispenser.

Lars Emmelin, professor emeritus i fysisk planering och miljö, BTH

Peter Fredman, professor i turismvetenskap, Mittuniversitetet

Klas Sandell, senior professor i kulturgeografi, Karlstads universitet

Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, Göteborgs universitet