Vikten av Ronneby kulturskola

Eftersom vi, undertecknade, varit med i stora delar av utvecklingen känns det angeläget att komplettera bilden ur ett mer ”historiskt” perspektiv.

1980 inleds samarbete mellan biblioteket och barnomsorgen. Förmedling av böcker mellan bibliotek och 240 dagmammor (familjedaghem) och det fåtal daghem/förskolor som finns. Samtidig utveckling av teater- och musikföreställningar till alla barn i hela kommunen mellan 2 - 6 år.

1984. Kulturpolitiskt program för barn och unga i Ronneby kommun antas av fyra facknämnder och kommunfullmäktige. Ronneby är bland de första i Sverige, många kommuner hör av sig och vill veta bakgrunden och hur programmet jobbats fram.

Vikten av, och medvetenheten om, estetisk och kreativ utveckling hos barn växer i samhället genom bland annat ny forskning och statliga utredningar.

Från mitten på 80-talet. Skolans samarbete med biblioteket och barnkulturen växer stadigt. Skolchef, rektorer, lärare och bibliotek/kulturförvaltningen utökar mer och mer sitt samarbete för att låta barn få större chans att växa som hela människor.

Ronneby kommun lyckas få del av statliga skolmedel då man anses ligga i framkant av barnkulturutvecklingen.

Ronneby kommuns 600-års-jubileum 1987. I ett samarbete mellan skola/barnomsorg/kultur/Blekinge Museum får kommunen ekonomiska medel och åstadkommer ett stort arrangemang - en spektakulär och uppskattad medeltidsmarknad för 2500 barn i Brunnsparken. Vägen dit kantas av professionella kulturarbetare inom musik, teater, kulturarv, bild mm. Personal i skola och barnomsorg arbetar under läsåret med stadens historia tillsammans med barnen. 1987. Kulturcentrum invigs av Sveriges Konung.

1992. Barnomsorg, utbildning och kultur bildar en gemensam förvaltning. Barnkulturens koppling till barnomsorg och skola markeras. Satsning på estetik, kreativitet och kultur blir en viktig del av barns/ungdomars skolgång och bildning. 1993. Ronneby kommun får ett treårigt bidrag från Socialstyrelsen för att utveckla Kulturcentrum med en inriktning för barn inom områdena bild/konst, drama/teater och kulturarv - Kreativitetscentrum. En ansedd och uppskattad musikskola – med två skolorkestrar finns redan i kommunen.

1997. Kommunala Musikskolan och Kreativitetscentrum slås, efter fullmäktigebeslut, ihop till en Kulturskola med namnet Kulturpedagogiskt Centrum, KPC .

KPC:s uppdrag blir, efter politiska beslut, att tillförsäkra alla kommunens barn och unga en god tillgång till skapande och kulturella upplevelser. Även professionell fortbildning för förvaltningens hela personal ingår i uppdraget.

Ett prioriterat samarbete har genom året varit det gemensamma arbetet tillsammans med kommunens särskola. Kompetens finns att möta och utveckla barns behov av särskilt stöd. Fysiska, intellektuella, och sociala svårigheter kan många gånger kompenseras genom att kreativa och estetiska uttryck utvecklas och stärks hos individen.

Våra synpunkter:

• Att skapa en god förutsättning för ett likvärdigt liv, oberoende av fysisk och intellektuell förmåga, har haft hög prioritet i Kulturskolans arbete. Kravet på hela utbildningssektorn är tillgång till kompetent och rätt utbildad personal, vilket innebär 3–5 års utbildning. Samma sak gäller för kulturpedagoger. Att överge kompetenskravet för kulturpedagoger skulle innebära är en nervärdering av vissa barns specifika behov av utbildade pedagoger.

• Barn med stora estetiska förmågor, (dans, teater, musik, bild,) har rätt till en professionell utbildning och utveckling för att kunna gå vidare i sin egen estetiska förmåga. Här är det också viktigt att på ett professionellt sätt kunna förmedla kunskap till barn och unga.

• Den samlade kompetens som finns i Kulturskolan har genom året inneburit mycket goodwill och en bra PR för kommunen. Skolscen Sydost, som pågår under två dagar i oktober, är en av Sveriges största skolscensfestivaler och har funnits i över 25 år. Mer än 60 teater- och dansgrupper ansöker varje år om en av de ca 15-20 möjligheter som erbjuds att få deltaga i festivalen.

• Den samlade resurs som finns inom Kulturskolan har dessutom ett flertal gånger marknadsfört Ronneby genom stora medeltidsfestivaler, Brunnsfestivaler, sekelskiftesfestivaler, där flera tusen barn genom åren deltagit, förberedda och pålästa om Ronnebys historia i tidstypiska kläder, musik och miljöer som gett oförglömliga minnen och erfarenheter att bära med sig i livet.

• Vi vet familjer som lämnat storstadsregionerna med sina små barn och valt att flyttat till Ronneby bland annat tack vare kommunens satsning på barnkultur.

• Lek, fantasi och kreativitet är för alla barn ingången till en social gemenskap. Vi vet att många föräldrar berättat att deras barn/ungdomar utvecklats positivt genom Kulturskolan i stället för att hamna i ett negativt utanförskap.

• Ronnebys barn har under fyra decennier kunnat ta del av flera miljoner kronor från ”externkommunala” instanser tack vare Kulturskolans samlade resurs.

Myndigheter, fonder och organisationer har bidragit ekonomiskt, för att kommunens satsning på barnkultur ansetts trovärdig och viktig för hela samhällets utveckling.

• Hundratals lärare, förskollärare och fritidspedagoger inom utbildningsförvaltningen har genom åren fått gedigen vidareutbildning inom kulturämnena av Kulturskolan. Detta innebär även ekonomiska vinster jämfört med att köpa in externt.

• En positiv sidoeffekt av gemensam organisation har varit att kunna anställa och behålla professionellt utbildade kulturpedagoger genom att dela på tjänster utifrån behov. Tillsammans med särskolan och gymnasieskolan har Kulturskolan kunnat erbjuda välutbildade kulturpedagoger heltidsjobb vilket inneburit att man stannat kvar i regionen.

Vi vet att Ronneby kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge. Vi vet också att den generella tvåprocentiga nedskärning som nu drabbar alla förvaltningar är tuff att hantera. Kulturskolan har fått ett sparbeting på 2 miljoner kronor av 10. En 20-procentig nedskärning av verksamheten kommer att få mycket stora negativa konsekvenser, inte bara för Ronnebys barn utan för hela samhället.

Vi menar även att enskilda privata aktörer omöjligt kan ersätta den samlade resurs som Kulturskolan besitter – framför allt inte till lägre kostnad. Rika kommuner i storstäderna har möjligtvis privata aktörer med kapacitet att fånga upp behoven. Men i Ronneby och många andra mindre och medelstora kommuner finns inga aktörer som kan ta över det samlade ansvaret.

Inger Hjort

Claes Andersson