GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

1800-talslada har fått nytt liv

1832 flyttade Magnhild och Håkan Isaksson in på gården. Nu har deras lada renoverats för drygt 1,3 miljoner kronor.
– Nu står den stark och kan klara av en ”Gudrun” om hon kommer igen, säger David Carlsson från Folkes bygg och byggdnasvård.
Ire • Publicerad 22 november 2018 • Uppdaterad 22 november 2018
Snickarna, Michael Roslund och Ola Abrahamsson från Folkes bygg och byggnadsvård har säkrat ladan för många år framöver.
Snickarna, Michael Roslund och Ola Abrahamsson från Folkes bygg och byggnadsvård har säkrat ladan för många år framöver.
Foto: Gunnel Persson

Omhuldad av stengärden löper den smala grusvägen som trampats av tusentals barnfötter, bönder, tjänstefolk, häst och vagn till Ire Natur- och Kulturskola.

Uppe på krönet syns ladugården som byggdes i början av 1800-talet i en timmerteknik som heter skiftesverk. Efter 200 år hade den fått en del skavanker. Kraftig lutning, rötskadat timmer och ett sticketak som inte höll måttet.

– Vi var oroliga för ladan. Den lutade och många barn besöker Ire Natur- och Kulturskola, det var viktigt att renovera den, säger Markus Forsne från Länsstyrelsen som förvaltar naturreservatet.

Markus Forsne, Länsstyrelsen berättar att det årligen 400 000 kronor på Ire Natur- och Kulturskola för att vårda kulturarvet.
Markus Forsne, Länsstyrelsen berättar att det årligen 400 000 kronor på Ire Natur- och Kulturskola för att vårda kulturarvet.
Foto: Gunnel Persson

Det första snickarna Michael Roslund och Ola Abrahamsson från Folkes bygg och byggnadsvård tog tag i vid renoveringens start i somras var att räta upp ladugården. Det första och det svåraste arbetet. Syllarna var drabbade av röta.

– Vi fick lätta trycket från väggarna genom stämp från golv till nock. Ladan är nu förstärkt med dragband och snedsträvor, säger Michael Roslund.

Sticketaket har ersatts med ett pannplåtstak som var vanligt för 100 år sedan. Estetiskt sett skulle snickarna föredra sticketak men...

– Det är svårt att få tag i sticketak i bra kvalitet. Det är dyrare att köpa in och lägga och dessutom har det en livslängd på runt 20 år, sedan måste det bytas ut igen, säger Ola Abrahamsson.

En get dyker upp och kör nyfiket in nosen i kameralinsen, gårdskatten stryker längs byggnaden och i ladan syns ristningar från 1800-talet på träväggen.

Ire natur- och kulturskola.
Ire natur- och kulturskola.
Foto: Gunnel Persson

– 1832 flyttade Magnhild och Håkan Isaksson in på gården, den drevs i tre generationer, säger Peter Norberg som är föreståndare för skolan.

Deras son Isak Håkansson och frun Botilda fortsatte med det småskaliga jordbruket. De i sin tur fick sex barn, fem flickor och en pojke vid namn Ernst Isaksson.

– Ingen av barnen gifte sig. Alla bodde kvar och drev den gemensamt, berättar Peter.

1976 dog Ernst och gården tillföll allmänna arvsfonden. 1986 fick den nytt liv genom Ire Natur- och Kulturskola.

Peter Norberg.
Peter Norberg.
Foto: Gunnel Persson

– Under andra generationen fanns det runt 16 personer som försörjde sig på gården, pigor och drängar var på plats, i spiltorna stod korna vars viktigaste uppgift var att leverera gödsel till grödorna. De var inte stora, säger Peter Norberg.

Blir det åter djur i ladan?

– Vi har haft grisar och höns i den. Något husdjur ska det nog blir, säger Peter med ett leende.

Ladan är den enda orginalbyggnaden som finns kvar på kulturskolan och har renoverats med så traditionella metoder som möjligt.

– Det här är den värdefullaste och finaste kulturhistoriska byggnaden i skogsbygden vi har, säger Markus Forsne.

Foto: Gunnel Persson
Ristning från 1832 i ladan.
Ristning från 1832 i ladan.
Foto: Gunnel Persson
Gunnel PerssonSkicka e-post
Så här jobbar Sydöstran med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.