Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Här känner sig Karlshamns unga otrygga

Ungdomar känner sig otrygga i centrum, men narkotikamissbruket har gått ner. Här är svaret på hur Karlshamns unga mår just nu.
Karlshamn • Publicerad 5 februari 2021
Flera ungdomar upplever otrygghet när de åker kollektivt. Vad det beror på ska kommunen nu titta närmare på.
Flera ungdomar upplever otrygghet när de åker kollektivt. Vad det beror på ska kommunen nu titta närmare på.Foto: FREDRIK PERSSON

2020 var ett konstigt år på många sätt, med nya utmaningar inte minst för vården och skolan.

En sak som inte har förändrats är i alla fall att det har genomförts en undersökning av levnadsvanor bland kommunens ungdomar. I den vill man bland annat få svar på hur unga mår, om de missbrukar alkohol, tobak och narkotika och hur de trivs i skolan. Undersökningen kan används för att göra riktade insatser mot problemområden och även spåra tendenser över tid.

Annons

I årets rapport finns det ett antal punkter som står ut, inte minst användandet av narkotika bland gymnasieungdomar som har gått ner mot föregående år.

Under 2020 svarade 14 procent av pojkarna på gymnasiet att de har testat narkotiska preparat (2919: 16 procent, 2018: 18,7 procent). För flickorna var samma siffra 9 procent 2020 (2019: 10 procent, 2018: 15 procent).

Jenny Andersson, folkhälsostrateg.
Jenny Andersson, folkhälsostrateg.Foto: Gunnel Persson
”Vi har inte haft den här frågeställningen tidigare. Men polisen har varit nyfikna på att få in information om hur ungdomar upplever sin trygghet, de fångas ju inte upp i den trygghetsmätning som görs årligen.”
Jenny Andersson, folkhälsostrateg.

Folkhälsostrategen Jenny Andersson har ansvarat för undersökningen under de senaste åren. Hon säger att en orsak till den positiva vändningen troligen är det omfattande förebyggande arbete som kommunen har gjort och samarbetet med polisen och andra myndigheter.

– Narkotikan har minskat sedan 2018, vi har jobbat mycket de senaste två åren med den frågan. Bland annat har det satsats på öppenvård, ungdomsteamet och liknande, allt i syfte att fånga upp ungdomar tidigt. Jag har svårt att säga definitivt om det är vad vi ser i undersökningen nu, men det är troligt. Attityden till narkotika bland ungdomar är fortsatt ganska liberal, vilket ställer stora krav på oss för att få dem att avstå, säger hon.

Preparat som Tramadol och Fentanyl har varit ett problem under flera år. Nu syns en positiv vändning.
Preparat som Tramadol och Fentanyl har varit ett problem under flera år. Nu syns en positiv vändning.Foto: Johan Nilsson/TT

Under fler år har användandet av receptbelagda läkemedel varit ett stor bekymmer. Jenny Andersson säger att en omfattande nyhetsbevakning och större medvetenhet om hur livsfarligt det kan vara med exempelvis Fentanyl har bidragit till att antalet elever som säger att de har tagit medicin i rusningssyfte nu har gått ner.

– Samtidigt byts vår målgrupp ut hela tiden så det gäller att hålla i och inte sluta det förebyggande arbetet.

Kopplat till narkotika är ofta brottslighet och här finns en ny punkt i undersökningen för 2020. Det gäller var Karlshamns unga känner sig otrygga i samhället. Svaret blir att man känner sig tryggast i hemmet – de otryggaste platserna återfinns i centrum och på bussar och tåg.

– Vi har inte haft den här frågeställningen tidigare. Men polisen har varit nyfikna på att få in information om hur ungdomar upplever sin trygghet, de fångas ju inte upp i den trygghetsmätning som görs årligen. Det är en grupp polisen har svårt att nå, men nu får de en fingervisning om hur trygga ungdomarna känner sig på olika platser och var det behöver göras insatser.

Alla frågor är uppdelade mellan flickor och pojkar och det är tydligt att flickorna känner sig mindre trygga än pojkarna, inte minst när de rör sig i centrum och åker lokaltrafik.

– Det tycker jag är en viktig aspekt att jobba vidare med, vi måste få veta vad det är som gör att flickorna känner sig otrygga och hur vi kan göra något åt det. Det är något vi resonerar om mellan kommunerna i Blekinge, ungdomarna rör ju sig över hela länet.

Hur har distansstudierna under coronapandemin påverkat Karlshamns unga? Det kan 2021 års undersökning komma att ge svar på.
Hur har distansstudierna under coronapandemin påverkat Karlshamns unga? Det kan 2021 års undersökning komma att ge svar på.Foto: Adam Ihse/TT
Annons

Undersökning är gjord i april 2020 och är statistiskt säkerställd. Det innebär dock att corona inte har påverkat resultatet. Inför årets undersökning kommer det därför att tillkomma flera nya frågor som har med pandemin att göra.

– Det blir väldigt intressant att se resultatet av årets undersökning. Vi lägger till frågor om hur pandemin har påverkat ungdomarna och deras mående. Troligen kommer utbildningsförvaltningen vilja få med några frågor om distansstudierna.

Jenny Andersson tror att det kommer bli en ganska delad bild av hur tryggheten och måendet har påverkats av pandemin.

– När jag pratar med ungdomar som studerar hemma hör jag flera som trivs bra med det, nästan bättre än att vara på plats i skolan. Men för andra är det inte alls bra. Det gör det till exempel svårare för elevhälsan att behålla kontakten med ungdomar som skulle behöva stöd. När eleverna inte är på plats ställer det nya krav på oss vuxna.

Nu ska hon och många andra jobba vidare med resultatet av undersökningen, bland annat ska den föredras för Brottsförebyggande rådet och utbildningsförvaltningen.

Fakta

Undersökningen

Levnadsvaneundersökningen har genomförts sedan 2015. Den aktuella undersökningen gjordes i april 2020 och vänder sig till elever i högstadiet (åk 7-9) och i gymnasiet (åk 1 och 2).

Undersökningen är frivillig att besvara. Samtliga av kommunens kommunala skolor har deltagit i undersökningen och även två friskolor, en på högstadiet och en på gymnasiet.

Svarsfrekvensen för 2020 års undersökning var 84 % för högstadiet (795 respondenter) och 71 % på gymnasiet (785 respondenter).

De ämnen som undersöks är: Trivsel i skolan, familjerelationer, skolk, mobbing, psykisk hälsa, ensamhet, rökning, snusning, alkohol, narkotika, spel, ANDT frågor i skolan, telefonanvädning, meningsfull fritid, trygghet samt sov- och frukostfrågor.

Skolan: Av resultaten kan man bland annat utläsa att en majoritet av eleverna trivs bra i skolan. 7 % av eleverna i högstadiet uppger att de trivs mycket dåligt eller dåligt i skolan.

I gymnasiet är samma siffra 6 procent.

21 % av eleverna på högstadiet uppger att de någon gång blivit mobbade. 3 % av dem uppger att de blir mobbade flera gånger varje vecka.

14 % av eleverna på gymnasiet svarar att de någon gång blivit utsatta för mobbning.

Rökning: Bland högstadieeleverna svarar 2 % att de röker varje dag. 14 % uppger att de provat men de allra flesta högstadieelever (75 %) har aldrig rökt.

På gymnasiet svarar 53 % att de aldrig rökt. 22 % har provat och 4 % röker varje dag, flickor i något högre utsträckning än pojkar. Även på högstadiet ligger andelen flickor som röker dagligen lite högre än pojkar. 23 % av alla elever i gymnasiet uppger att deras föräldrar/vårdnadshavare tillåter att de röker.

Alkohol: Bland högstadieeleverna uppger 30 % att de druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna, flickor (34 %) i något större utsträckning än pojkar (26 %).

På gymnasiet uppger 71 % av flickorna att de druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Frågar man om de senaste 30 dagarna ligger siffran på 51 %.

Bland pojkar ligger siffran något lägre då 64 % svarat att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna och 43 % har svarat att de druckit alkohol de senaste 30 dagarna.

Narkotika: Bland högstadieeleverna i Karlshamns kommun är det 6 % som har svarat att de någon gång använt narkotika. 18 % av eleverna på högstadiet uppger att de blivit erbjuden att prova narkotika.

11 % av gymnasieeleverna uppger att de någon gång har provat narkotika, 35 procent säger att de någon gång har blivit erbjudna.

Trygghet: Den plats både högstadieelever och gymnasieelever känner sig som tryggast är i hemmet. Lägst index för trivsel visade sig vara i centrum samt på buss/tåg. Siffrorna var dock inte anmärkningsvärt låga.

Flickor känner sig mer otrygga än pojkar i både skola, på internet och på stan, både på högstadiet och gymnasiet. I fritextsvaren uttrycker särskilt flickor oro i utemiljöer och på buss/tåg. Bland svaret kan man bland annat urskilja oro när man ber eleverna uttrycka var de känner sig särskilt otrygga: ”När jag går hem i den lilla vägen i skogen när jag cyklar hem ifrån skolan” (flicka, högstadiet), ”Orolig för att stöta på personen som utsatta mig för våldtäkt” (flicka, högstadiet) ”Centrum är otryggt. Som tjej blir man ofta ”catcalled” och folk ropar efter en. Man vill inte gå ensam där bland alla gäng med killar som står överallt” (flicka, gymnasiet).

Johan HultgrenSkicka e-post
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons