För lite drygt fem år sedan avled en äldre bleking, som änkling och utan barn eller syskon.
Hans hustru hade haft en bror som han dock brutit kontakten med, och som troddes vara död.
Svågern hade hursomhelst varit änkling även han, och hade heller inga barn.
Det här var vad den avlidne blekingens brorsdotter, den ende han släkting han haft kontakt med under sina sista år, aningen osäker kunde upplysa begravningsentreprenören när hon sedan skulle ombesörja begravningen och bouppteckningen.
Men hon gav entreprenören namn på svågern, som hon själv aldrig sett i hela sitt liv, och var han bott och vad han arbetat som.
Hon, skriver hon i sin stämningsansökan, utgick ifrån att entreprenören nogsamt skulle kontrollera hennes uppgifter.
Och en kontroll vidtogs också - men bara med folkbokföringen i just den stad hon nämnt. Och där fanns inga uppgifter om mannen, hette det i ett senare svar från entreprenören.
Så när bouppteckningen var klar för underskrift stod brorsdottern upptagen som enda arvinge.
Dödsboet hade en behållning på lite drygt 1,4 miljoner kronor.
Brorsdottern köpte bl a en ny bil, möbler och lite annat - och köpte värdepapper.
Lite drygt två år senare kom chocken: Hennes farbrors svåger hade just avlidit och det fanns nu fyra arvingar som gjorde anspråk på hälften av farbroderns kvarlåtenskap; den hälft som juridiskt var hans framlidne makas!
Och svågern hade hela tiden bott just i den stad som hon upplyst entreprenören om.
En rad jurister kopplades in och man kom så långt som till förlikningsdiskussioner där begravningsentreprenören gick med på att betala 50 procent, hälften av den hälft de nya arvingarna gjorde rättmätigt anspråk på.
Brorsdottern ville ha 80 procent. Hela ärendet överlämnades sedan till entreprenörens försäkringsbolag.
I förvissning att hon i varje fall skulle få minst en kvarts miljon av entreprenören/försäkringsbolaget ingick brorsdottern en förlikning med de nya arvingarna.
Hon sålde värdepapper, skrev om lån etc - och betalade.
Men kort därpå förklarade försäkringsbolaget att det inte delade entreprenörens inställning till att han förfarit vårdslöst.
Det skulle inte bli några pengar.
I går lämnade brorsdottern in sin stämningsansökan till Blekinge tingsrätt.
Hon har ett förstahandsyrkande på cirka 690 000 kronor, och ett andra på lite drygt 330 000.
Nu ska rätten ge begravningsentreprenören chans att gå i svaromål. Förhandlingar lär det tidigast bli i höst.