PÅ JOBBET: ”Jag tycker om känslan av att hjälpa folk när de som mest behöver det”

Moa Markusson har alltid varit intresserad av blåljusyrken eftersom hon vill hjälpa människor. Men hon hade inte funderat på att bli brandman förrän en vän drog med henne till en prova på-dag. Den öppnade hennes ögon för vad räddningstjänsten egentligen gör. Under dagen simulerade de bland annat arbetet vid en trafikolycka.

– Jag blev imponerad av hur synkade de var. Att man kan bli så tajta i en grupp, säger hon.

Det var just sjukvårdsbiten i yrket hon fastnade för och det teoretiska, att besöka skolor och jobba förebyggande.

I dag jobbar hon på brandstationen i Karlskrona. Där är hon den enda kvinnliga heltidsanställda brandmannen.

– Jag tänker inte på att jag är ensam tjej. Jag trivs jättemycket, säger hon.

Moa tror att det har med personligheten att göra om man bryr sig om att det inte finns några fler av samma kön på arbetsplatsen.

Det finns en del kvinnor i Blekinge som är deltidsbrandmän och hon har två kollegor i Ronneby som jobbar heltid. Men det finns inte många kvinnliga brandmän och det är inte heller många som försöker bli det.

– Jag tror att en stor del av anledningen till varför det inte är fler tjejer som söker är att man rent spontant tänker att det är ett mansdominerat yrke och att yrket är för tufft. Sen ligger det i ens egna intresse också. Innan jag fick upp ögonen för räddningstjänsten levde jag i tron om att den i princip endast släckte bränder, men så är det absolut inte. Våra larm är väldigt varierande och innehåller alltifrån terrängbränder till djurräddning.

Bland räddningstjänstens arbetsuppgifter och framför allt larm ingår bland annat djurlivräddning, drunkningstillbud, dykning efter föremål, människor eller bilar som har åkt över kajen och räddning vid hög höjd. Den hjälper även till vid sjukvårdslarm, farliga utsläpp och såklart bränder och trafikolyckor. Alla brandmännen kan lite av allt.

På stationen jobbar de i lag och skift och tillbringar mycket tid tillsammans.

– Vi har blivit som en familj.

Vill du bli brandman behöver du gå en utbildning. Moa gick den tvååriga eftergymnasiala utbildningen Skydd mot olyckor. För att komma in på den är de fysiska kraven inte speciellt tuffa. Du ska klara ett simtest och ett rullbandstest. Dessutom måste du ha B-körkort. Blir du antagen till utbildningen genomgår du en läkarundersökning.

Däremot blir kraven högre när du väl ska söka jobb. Då går du både igenom tester och intervjuer. Både vid utbildning och anställning ställs samma krav på alla.

Det Moa gillar med yrket är att jobba i grupp. Ingen är bättre än den svagaste länken och de är bra på olika saker. Hon tycker också om känslan av att bidra och att hjälpa folk när de behöver det som mest och när de inte kan ta sig ur knipan själva.

– När man har varit på larm och känner att man har gjort skillnad och att det gick bra. Man gjorde det man kunde och det fick ett bra utfall. Det är en tillfredsställande känsla.

Kollegorna nämner hon också som en av de bästa sakerna med jobbet.

– Jag jobbar i en jättehärlig grupp som har roligt tillsammans.

Med yrket ser hon inga direkta nackdelar. Men det är förstås inte roligt om de inte hinner fram i tid.

Enligt Moa är det egentligen inga risker med jobbet. Brandmännens säkerhet går först. Styrkeledaren i varje grupp tar beslut om det finns något att göra i varje situation.

– Vår hälsa och våra liv ska aldrig vara i fara.

Dessutom har de bra utrustning som de kontrollerar ofta.

– Det mest riskfyllda som också har varit omdiskuterat är trafikolyckor, på grund av trafiken runt omkring. Kollegor i andra delar av landet har omkommit på grund av det. Det är något vi själva inte kan påverka.

Som brandman är det bra att vara stresstålig.

– När larmet går gäller det att vara på alerten.

Du ska även vilja hjälpa andra och kunna åsidosätta dig själv. Det är också bra att vara lyhörd, kunna samarbeta och trivas med ett yrke där ni jobbar nära varandra och i grupp.

För att bli brandman finns det vissa fysiska krav. Är du intresserad av yrket är det en fördel att ha bra kondition, styrka och greppstyrka. Du bör kunna prestera på konditionstester som Cooper-testet eller Beep-testet. Räddningstjänsten Östra Blekinge har även simtester.

– Jag är inte starkast eller snabbast men har en bra grundfysik. Det viktigaste är att visa att du ger dig fan på det.

– Du behöver inte vara Hulken för att vara brandman.

Avslutningsvis råder hon dig att våga testa. Du får gärna höra av dig till brandstationen och komma på ett besök.

Läs fler delar i serien På jobbet: