GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Stig-Björn Ljunggren: ”God jul är som bra sex”

Det fungerar inte så bra att kasta sig huvudstupa in i julfirandet. Därför har vi ett långt förspel.
Publicerad 26 november 2021
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Julbocken, en fruktbarhetssymbol.
Julbocken, en fruktbarhetssymbol.Foto: Pernilla Wahlman/TT

Det börjar som en blinkning redan framåt höstkanten när vi börjar fundera över vad vi ska göra vid vinterns stora högtider. Sakta men säkert växer fram fantasier - dels på temat ”så brukar vi ju göra”, dels fantasier om vad vi skulle kunna göra men aldrig testat.

Vi spanar – och börjar smida planer.

Visst, vi ska ha julgran som vanligt, men hur är det med mer vegetariskt i år? Grannarna bjöd på pepparkakor och ädelost förra julen - ska vi testa också? Vi måste inte ha julskinka, det finns alternativ ...

Således, under höstens lopp så läggs ut små frestande antydningar. Julmusten ställs skamlöst fram i affärerna redan i oktober. Ungefär som som en diskret intim smekning i nacken när ingen ser. Julmusiken börjar ljuda i de kommersiella radiokanalerna eftersom de saknar karaktär, precis som folk slänger upp en armada av elljusstakar och ljusslingor redan i början av november.

Sakta sväller förhoppningarna tills de inte går att dölja längre. Det är som den varma andedräkten i örat när partnern säger att det är dags att börja dra oss hemåt.

Så kommer julbocken fram, denna fruktbarhetssymbol. Och vid lucia är förspelet öppet och fräckt. Det lär från början varit något annat än en tradition från Italien, utan har funnits hos oss sedan urminnes tider. Den oskuldsvita särken vittnar om att det är en orörd mö – och det röda bandet signalerar att världen snart är en jungfru mindre.

Släktet ska föras vidare, trots mörkret, är det verkliga budskapet.

Det är också runt denna tidpunkt som några faller i frestelse och därför bränner av julen för tidigt exempelvis med överdrivet många julbord. Det är ungefär som att redan i taxin på väg hem efter festen försöka genomföra samlag. Då blir det inte som det borde.

Håll igen!

Några dagar före dopparedan har de kittlande övningarna en mycket tydlig målbild. Det är julafton som gäller! Då ska maten och drycken njutas, allt på en gång, så att vi blir nästan paralyserade. Efter att presenterna öppnats, glöggen druckits ur och Kalle Anka klarats av inträffar det som fransmännen kallar för ”Petit Mort”, den Lilla Döden, det kvalliknande tillstånd som drabbar såväl den som firat rejäl julafton som förlustat sig ordentligt.

Frågan om du är nöjd med dina julklappar kan förstås också tolkas tvetydig: Är du glad över presenten? Gick det?

Och svaren är givna, ”Tack så mycket” och ”Ja … nästan!”

Mellandagarna är efterspelet till juldagarnas explosion. Den välbehövliga sömnen. Den från ätandet och drickandet befriande långpromenaden. Huset får vädras ut, imman från rutorna försvinner.

Men så kommer nyår. Det är att jämföra med ”dagen efter-sexet”. När nattens äventyr, en välbehövlig kelig sömn, avlöses av en kopp te, snabb dusch och en intensiv påsättning efter att badlakanet skamlöst fallit till golvet.

Så kommer nyårsdagen och den utfaller väldigt olika. Några mår dåligt och tänker ”aldrig mer”, andra längtar till nästa gång. Men först ska vi planera midsommar ...

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post