Christina Mångård: Är folk så stressade eller bara jäktade?
Det gäller att planera och förbereda allt och vi klagar och gnäller på att vi blir så stressade. Ordet stress har i någon mening blivit ett av vår tids mest slitna och använda ord. Till och med det allra minsta lilla barn har lärt sig av sina föräldrar att stress är ett gångbart ord för att få sympati.
Därför är det inte så konstigt att just stresshantering har utvecklats till att bli en lönsam affärsidé och som vuxit till en mångmiljonindustri. Vi läser böcker, går på yogakurser, mediterar, lyssnar på föredragshållare och köper brustabletter för att återhämta oss när vi stressat för mycket.
Och folk pratar gärna om hur stressade de alltid är. Därför har det blivit ett ganska urvattnat begrepp som håller på att förlora sin ursprungliga mening. Begreppet stress föddes någon gång runt 1930-talet av en kanadensisk forskare, tidigare hade man kallat det för att man är nervös helt enkelt. Och att vara överansträngd.
Idag använder vi ordet stress för att beskriva att tiden inte räcker till och att vi inte klarar av att göra det vi tänkt oss för att få ihop livspusslet.
Vi känner oss stressade när vi har svårt för att hinna med allt på jobbet och måste hämta barn på förskolan, handla, laga mat, skjutsa hit och dit, motionera, tvätta, städa och ringa mamma. Träffa vänner och se filmen alla pratar om även om det är rena nöjen att stressa till.
Att uppleva stress är en del av livet men vi missbrukar ofta ordet. Det är lätt att blanda ihop det med att bara vara allmänt jäktad som är ett mildare sätt att beskriva jakten på tiden för att klara av allt vi måste. Och allt vi vill.
Till sist… kan man i dessa tider vara glad om man har ett jobb att jäkta till. Och att få semester och ledigt ifrån.
