Christina Mångård: Åtta av tio lärare vill sluta och byta jobb
Där är hon klasslärare i årskurs fyra i en klass med tjugosex barn och där alla elever utom fem har ett annat modersmål än svenska.
I klassen är det fyra barn som är nyanlända flyktingar. Och två av eleverna skulle egentligen gå i särskola, men eftersom föräldrarna säger nej till detta så får barnen gå kvar i hennes klass. En elev har fått diagnosen adhd och ytterligare två barn väntar på utredning.
I klassrummet har läraren stöd av en fritidspedagog, men bara under förmiddagarna. Det är hon tacksam för, annars finns knappast någon hjälp att få. Specialläraren på skolan har ansvar för trehundra elever och har begränsade möjligheter att rycka ut i verksamheten när det behövs.
Därför är det svårt att få stöttning till enskilda elever. Detta är lärarens vardag.
Många av barnen har särskilda behov, elever som behöver hjälp med att smälta in i klassen. Barn som vill ha en extra knuff för att kunna föra skolarbetet framåt och några elever som måste lära sig hur man ska fungera socialt med sina kamrater. Det är barn som behöver hjälp med att förstå hur viktigt det är att följa skolans regler och rutiner.
Som lärare måste hon arbeta metodiskt och målinriktat för att det ska fungera i klassrummet och hon kämpar hårt för att barnen ska lära sig något. Det gäller att skapa lugn, trygghet och arbetsro. Ofta måste all kraft läggas på att få ordning och tyst i klassen. Och på de svaga barnen som behöver mycket stöd.
Ordning blir ofta viktigare än lärandet. De elever som blir mest lidande är de som vill få nya utmaningar för att utvecklas. Dessa barn får ofta lämnas åt sitt öde eftersom det är svårt att hinna med.
Till sist… är ett samhälle aldrig starkare än dess skola. Åtta av tio lärare funderar på att sluta och byta jobb och enligt Skolverket är det 50 000 utbildade lärare i landet som inte arbetar i skolan.
