Bekämpa gubbsjukan!

Ledare Artikeln publicerades
Sverigedemokraten Peter Lundgren i Europaparlamentet gjorde bort sig när han kladdade på en kvinnlig partivän. Foto: Fredrik Persson/TT
Sverigedemokraten Peter Lundgren i Europaparlamentet gjorde bort sig när han kladdade på en kvinnlig partivän. Foto: Fredrik Persson/TT

Hösten 2017 startade en ny världsomspännande rörelse kallad ”#me too” – på svenska ”#jag också.” Initiativtagaren var skådespelerskan Alyssa Milano. Hon uppmanade alla kvinnor som ofredats sexuellt att berätta om detta på Internet (#me too).

Filmproducenten Harvey Weinstein i Hollywood blev i sammanhanget utpekad av flera kvinnliga skådespelare för våldtäkt. Något som makthavarna i filmindustrin försökte tysta ned.

Men flodvågen av berättelser från utsatta kvinnor gick inte att stoppa. Även kvinnor i Sverige, inte minst i kultursektorn, vittnade om ofredanden på sina arbetsplatser.

Det finns också kritik mot att vittnesmålen piskar upp en mobb mot oskyldiga män. Det mest uppmärksammade fallet är före detta vd:n för Stadsteatern i Stockholm, Benny Fredriksson.

Han kritiserades inte för sexuella ofredanden utan i stället för tystnadskultur, auktoritärt styre och missförhållanden på teatern. Fredriksson begick senare självmord. Just nu pågår en process om förtal mot medieprofilen Fredrik Virtanen på Aftonbladet.

Kampanjen #me too har haft ett stort genomslag i Sverige. Vi vill gärna se oss själva som ett progressivt jämställt land. Jämställdheten mellan kvinnor och män har kommit längre här än i många andra länder. Efter vittnesmålen från kvinnor i Sverige har en intensiv debatt startat om hur kvinnoförtrycket ser ut.

Det är bra att förtrycket lyfts upp i offentligheten. Debatten är nödvändig. Vi ska inte ha arbetsplatser där kvinnor blir sexuellt ofredade. Jag har själv sett exempel på min arbetsplats på olämpligt beteende av män mot kvinnor. Ofta har det skett i samband med fester med stort alkoholintag.

Kanske finns det kvinnor som tycker att jag själv haft ett olämpligt beteende vid dessa tillfällen. Jag hoppas verkligen inte det.

Det är bra att förtrycket lyfts upp i offentligheten. Debatten är nödvändig.

Den här veckan är det två politiska profiler i Sverige som anklagas och åtalas för sexuellt ofredande. Riksdagsledamoten och tidigare jordbruksministern Eskil Erlandsson (C) är misstänkt för sexuellt ofredande. Han har nekat till brott under rättegångsförhandlingarna i tingsrätten. Han säger att han lider av ”vikingasjukan.”

Eskilsson har svårt att hålla händerna i styr vilket har drabbat kvinnliga politiker. Det är få som tror att Eskilsson inte lyckas undvika att tafsa på kvinnor. Vi får se när domen faller.

En annan manlig politiker i mogen ålder som anklagas för tafsande är sverigedemokraten Peter Lundgren, SD. Han har offentligt rett ut frågan med kvinnan som ofredades. Åklagaren har ändå väckt åtal mot Lundgren.

Partitoppen i SD avvaktar domen mot Lundgren innan den fattar beslut om hans framtid i partiet. Fälls han av domstolen blir det en förtroendekris mellan honom och partiledningen med Jimmie Åkesson i spetsen. Lundgren sitter i dag i Europaparlamentet och där kan han sitta mandatperioden ut även om partiledningen inte har förtroende för honom.

Efter ”#me too” går det inte längre för män att komma undan anklagelser om sexuellt ofredande. Det går inte lika lätt att sopa anklagelser under mattan. Det är ett framsteg i kampen för ökad jämställdhet. ”Gubbsjuka” är en allvarlig åkomma.