Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Brev till ledarsidan: Villfarelser om sjukvården

I debatten kan man höra att lågskatteländer (26-32% av BNP) har bättre sjukvård än högskatteländer som Sverige, (43%). Men de som säger detta nämner då inte hur mycket av sjukvården som skatten täcker. För att ta exempel från fyra länder som brukar nämnas:
Sjukvårdsfakta • Publicerad 3 oktober 2024
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Ni tror det är så lätt! sade Tage Erlander. Här under ett bad i Döda Havet 1962.
Ni tror det är så lätt! sade Tage Erlander. Här under ett bad i Döda Havet 1962.Foto: TT

I Sydkorea täcker den offentliga vården bara 50-80% av sjukvårdskostnaderna, täckningsgraden är beroende av behandlingstyp (källa: InterNations).

”Jag vill med dessa siffror bara påminna om att allt inte är så enkelt som det ibland låter på ledarsidor och hos en del politiker. Vi har fått en generation journalister och makthavare som bara tänker ett enda steg för att sedan dra en tvärsäker slutsats.”
Lars-Göran Hedén

På en websida från International Citizens Insurance kan jag läsa följande om japansk sjukvård: ”Det är vanligt att folk köper en kompletterande privat försäkring.” Detta ”hjälper till att betala för de 30 % av medicinska avgifter som det offentliga systemet inte täcker.”

Annons

I Läkartidningen av den 20 juni 2018 kan jag läsa om förlossningsläkaren Per Kempes berättelse om hur det är att jobba som läkare i Nya Zeeland: ”Den privata sektorn är stor och betalas ur patientens egen ficka eller via en sjukvårdsförsäkring. Den allmänna skattefinansierade sjukvården har inte resurser att göra allt som vår skattefinansierade vård i Sverige har.”

Schweiz har ett mycket komplext sjukvårdssystem. Arbetsgivaren drar av en summa på lönen, samt betalar själv minst lika mycket till en obligatorisk och lagstadgad sjukförsäkring. År 2016 uppgick denna årliga avgift till mellan 32 000 kr och 67 000 kr per vuxen och 5 600 kronor per barn (Timbro 4 augusti 2019).

Till detta kommer en självriskavgift på ca 3 600 kr till 29 000 kr (Wikipedia). Dessutom måste man betala 10% av kostnaden för alla tjänster såsom läkarbesök och receptförskrivning, men det finns ett tak på cirka 6 600/3 300 kronor för vuxna/barn (Timbro 2019).

Schweiz betalar 12,1 % av BNP för sjukvård, Sverige 10,9 % (OECD 2019). Egenavgifter finansierar ca 14% av den svenska sjukvården och ca 28% av den schweiziska (Ratio nr 4 2022, OECD 2021).

De fem länder som här har nämnts återfinns på nästan alla listor som publicerar de cirka 25 bästa sjukvårdsländerna. Placeringarna länderna emellan kan emellertid variera ganska kraftigt, eftersom sådan listor till syvende och sidst baseras på värderingar, om än inte helt och hållet.

Kanada och Island har till nästan 100 % statlig, skattefinansierad sjukvård. Båda rankas ofta mycket högt av olika så kallade värderingsinstitut. Nederländerna har till 100% privat, icke-vinstdrivande sjukvård. Den betalas genom obligatoriska avgifter (att ta ut vinst är förbjudet) och den nederländska sjukvården rankas även den mycket högt.

Jag vill med dessa siffror bara påminna om att allt inte är så enkelt som det ibland låter på ledarsidor och hos en del politiker. Vi har fått en generation journalister och makthavare som bara tänker ett enda steg för att sedan dra en tvärsäker slutsats.

När någon föreslår en av de två mest aktuella och populära politiska åtgärderna, såsom att sänka skatterna och att kasta ut så många invandrare som möjligt, då ser jag Tage Erlander framför mig när han tog ett djupt andetag och sedan andades ut samtidigt som han sa: Ni tror det är så lätt!

Lars-Göran Hedén

Annons
Annons
Annons
Annons