Annacarin Leufstedt: Det är fegt att gå fel i ett vägskäl som detta
Kommissionen med det inte helt lätta uppdraget att utforma migrationspolitiken, även kallad framtidens, ska vara klar i augusti. Det ska bli en långsiktigt hållbar ordning för en human, rättssäker och effektiv svensk flykting- och invandringspolitik.
Det borde betyda att Sverige ska fortsätta respektera internationella åtaganden och underskrivna konventioner.
Men stora ord trivs inte alltid ihop eller i praktiken. Och i den här kommissionen har man till och med problem med en absolut rättighet. Den mänskliga rättigheten att få söka asyl.
Det är snudd på obegripligt. Även att det inte är enkelt med parlamentariska grupper inbegripet partier med behov att ständigt bekräfta sin både existens och extremism. Särskilt SD-följare utmärker sig så. Eller brukar du bjuda fler på middag än du har mat hemma, är ett milt aktuellt exempel.
Du måste ha en begagnad blöja som hjärna så jävla korkad som du är, är inte lika ljummet men typiskt för hur följet så kallat uttrycker sig.
Och blockpolitiken är inte alls död bara annorlunda och Alliansen inte stendöd utan bara inte fulltalig än. Och partier har numera slutat visa hur långt ifrån varandra dom tycker sig måste stå. Dom ställer sig hellre för varje sakfråga.
Men det finns inga som helst ursäkter för dumheter när människors rättigheter ska fastställas. Asylsökande är inga siffror eller volymer eller riktvärden som kan nekas rätt till liv och skydd för att det blir för dyrt eller integrationen fortfarande inte funkar.
Det är bedrövligt och fegt att det största regeringspartiet som lovat jobba stenhårt även inom EU för asylrätten, inte kan vara glasklart om att vägra en historisk nedmontering av densamma. Och dessutom hänvisar till en överenskommelse som inte minst liberalernas partiledare gjort som sin vana att vilja bryta en gång i veckan.
Att gå fel vid ett vägskäl som detta är på allvar respektlöst. Och blir dyrköpt även i väljarstöd.
