Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Du är vad du äger

I tisdags var jag på cigarrklubb i Karlskrona. Jag var yngst och den enda kvinnan i lokalen. En vegetarisk hamburgare vågade jag inte ens fråga om, vilket jag tackade mig själv för när mannen bredvid petade bort det lilla spenatbladet från sin baconburgare som om det vore ett hårstrå. Det var en härlig kväll där cigarren skapade gemenskap. Men skillnaden mellan mina och männen från Blekinges matvanor var så pass påtaglig att jag inte har kunnat släppa den.
Publicerad 6 mars 2020
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Matvanors nära sammankoppling med grupptillhörighet gör det svårt att bryta livsstilsrutiner.
Matvanors nära sammankoppling med grupptillhörighet gör det svårt att bryta livsstilsrutiner.Foto: TT/montage

Hanna Hellquist skrev i DN förra helgen om sina grannar i Stockholms innerstad som joggar och är vegetarianer. Hon jämför dem med folket i Vålberg som satt inne i köket och rökte sist hon såg dem. Denna jämförelse belyser ett viktigt samtidsfenomen: en allt mer utbredd distinktion mellan moraliserande hälsofanatiker från Stockholms innerstad och vanliga människor, där falukorv och röda Prince fortfarande är normen.

Enligt måltidsforskaren Richard Tellström är det uppenbart att mat är en klassfråga eftersom mat alltid sammankopplats med grupptillhörighet. Livsmedel väljs och konsumeras på det sätt som kan anses rimligt utifrån gruppens idéramar. Sveriges myndigheter verkar blunda för detta samband. Enligt Livsmedelsverkets presskontakt finns det väldigt lite forskning på området och fokus ligger istället på att få människor att röra sig mer och äta mindre socker. Hanna Hellquists grannar får alltså en klapp på axeln, medan arbetarklassens matvanor avfärdas.

”Om staten ska lägga sig i folks mat- och livsstilsvanor genom att predika om tallriksmodeller och rökförbud bör de sätta sig in i ämnet ordentligt. Vetenskap som visar att sallad är hälsosamt och att rökning är dåligt har vi tillräckligt med.”
Annons

Måltidsforskare Tellström förklarar även att matvanors nära sammankoppling med grupptillhörighet gör det svårt att bryta livsstilsrutiner. Han exemplifierar genom att beskriva att en person från arbetarklassen som börjar följa kostråd och blir vegan kan riskera att uppfattas som elitistisk i sitt sociala sammanhang. En sådan förändring kan innebära att ens grupptillhörighet sätts på spel.

Min väns uppväxt i Norrköping förtjänar att nämnas i detta sammanhang. Hos henne bestod måltiderna av halvfabrikat, hon kan inte minnas att familjen någonsin lagade något “from scratch”. Att mat fungerade som en klassmarkör blev extra tydligt när min vän flyttade till Uppsala. En av de första dagarna på universitetet bestämde kurskamraterna att de skulle äta falafel till lunch. Min vän hade aldrig ätit falafel tidigare. Faktumet att hennes nya sammanhang såg rätten som självklar medan hon aldrig hade smakat den gjorde klasskillnaden mellan dem påtaglig, “det låter dramatiskt men det blev en inre kris”. Vännen fortsätter med att berätta om responsen hon fick av sin familj när hon blev vegetarian. Hon beskriver det som ett “drev i gruppchatten”, vilket bekräftar Tellströms teori om att förändrade matvanor kan påverka ens grupptillhörighet.

Om staten ska lägga sig i folks mat- och livsstilsvanor genom att predika om tallriksmodeller och rökförbud bör de sätta sig in i ämnet ordentligt. Vetenskap som visar att sallad är hälsosamt och att rökning är dåligt har vi tillräckligt med. Vad som bör prioriteras är ett omfattande forskningsprojekt i varför det faller sig mer naturligt för vissa människor att äta den förbaskade salladen än för andra. Tills dess kommer Blekingegubbarna troligtvis fortsätta peta bort salladsblad och bolma cigarr, och inget kommer kunna stoppa dem.

Selma Brodrej
Annons
Annons
Annons
Annons