GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Emma Karinsdotter: Gästkrönika: Människor, inte konsumenter

En vän till mig hade som nyårslöfte att sluta fylla i kundundersökningar. Hon skulle inte längre tycka till om hotellnätter, matleveranser och tjänster.
Emma Karinsdotter
Förpappring • Publicerad 4 november 2022 • Uppdaterad 2 december 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Gör uppror, sluta vara konsument, bli människor och medborgare istället skriver Emma Karinsdotter. Foto: Julia Lindemalm.
Gör uppror, sluta vara konsument, bli människor och medborgare istället skriver Emma Karinsdotter. Foto: Julia Lindemalm.Foto: Privat

Redan i februari kunde hon konstatera att hon fick mycket tid över till annat. Jag har också tröttnat, för knappt går jag utanför dörren eller ringer ett samtal, innan myndigheter och företag frågar vad jag tycker om än det ena, än det andra. Inte för att dom bryr sig, utan för att någon har fått i uppgift att fråga och dokumentera. All den här onödiga administrationen tar knäcken, inte bara på dom som måste utföra den, utan också på oss som förväntas delta.

Filosofen och författaren Jonna Bornemark skrev för några år sen en bok om ungefär det här. ”Det omätbaras renässans” handlar om hur vi inbillar oss att vi kan lösa våra problem genom att ge betyg, skaffa siffror och rita diagram. En skenbar känsla av kontroll. Samhället förpappras, men för vems skull?

Min gamla favoritrestaurang var känd för två saker, att gubben som hade den var kort i tonen och aldrig log, och att maten var god. Jag gick dit för det var mat jag ville ha, inte en vän för livet. Om någon hade frågat om ägaren var trevlig, hade jag sagt nej. Men jag gick ju dit för maten.

”Min gamla favoritrestaurang var känd för två saker, att gubben som hade den var kort i tonen och aldrig log, och att maten var god. Jag gick dit för det var mat jag ville ha, inte en vän för livet. Om någon hade frågat om ägaren var trevlig, hade jag sagt nej. Men jag gick ju dit för maten.”
Emma Karinsdotter

Siffrorna som inhämtas i kundundersökningar säger ju egentligen ingenting. Utöver att svara på just den frågan som ställs. Men tänk om frågan från början är helt irrelevant? Och förresten, varför måste vi hela tiden utvärdera och försöka förbättra allt? Mitt frukostbröd måste inte vara en upplevelse, det behöver bara vara ett bröd.

Jag vet inte vad som hände. Men plötsligt har vi alla blivit ofrivilligt anställda i ett marknadsliberalt samhällsbygge, där vi inte längre är medborgare, utan konsumenter. Och som sådana förväntas vi vilja engagera oss i oändlighet i vilken slags yoghurt som är godast, hur servicen är på försäkringsbolaget, och vad vi egentligen tycker om bankens bemötande.

Det mest extrema jag varit med om, var för några år sedan när jag fortfarande flög, på flygplatsen i Singapore. Efter toalettbesöket ombads jag att sätta betyg genom att välja på tre smileys. Det var högst oklart om det var min insats, eller toalettens jag skulle bedöma. Och där någonstans känner jag att det räcker.

Jag säger – låt oss göra uppror!

Sluta fyll i kundundersökningar åt företag som ängslas. Låt dom istället göra sitt jobb. Och undrar dom hur det ska gå till, kan dom ju alltid anlita en expert. Så kan vi andra äntligen slippa vara konsumenter, och bli människor igen. Vem vet, kanske kan vi lägga vår nyfunna fritid på något meningsfullt istället? Som medborgare!