GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Gästkrönika: Skog för framtiden

Som barn gick jag ofta i skogen med min pappa. Han hade ärvt en liten skogsgård. När han sålde en del blev jag ledsen och sa: Nu är det inte vår skog längre. Jo visst är det, svarade han. Böj dig ner och smek mossan. Den känns precis som tidigare.
Skogen • Publicerad 14 november 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Kalhyggen. Även Svenska Kyrkan sysslar med sådant.
Kalhyggen. Även Svenska Kyrkan sysslar med sådant.Foto: Janerik Henriksson/TT

Jag vann pris i skogsgallring som 12-åring. Men engagemang för skogen finns hos många. När jag ser SVT:s Vetenskapens värld 24 oktober tänker jag på det. Det är vår gemensamt ägda skog, sa man där. Kan man tänka så om Sveaskog, ett statligt ägt bolag?

- Ja, så kan man ju tänka, säger en mindre skogsägare Kristian Bjureby i programmet. Men då blir det ännu sorgligare. För han strävar efter ett helt annat skogsbruk. Men är det möjligt?

EU misstänker svensk kartellbildning hos de stora. Det pressar ner massapriserna, missgynnar mindre ägare och hotar den biologiska mångfalden. EU kräver att Sverige lämnar sitt gammaldags skogsbruk med kalhyggen. För klimatets skull. Men för det krävs ett systemskifte. Det är på gång i Finland, men Sverige tvekar. Med det ramverk vi nu har kommer vi inte att lämna kalhyggesbruk, säger den tillträdande VD:n för Sveaskog Erik Bransma. Samtidigt hänvisar Sveaskogs hemsida till FN:s Brundtlandkommission från 1987. Den talar om tre dimensioner av hållbarhet, en ekonomisk, en social och en ekologisk.

”Varför är det så svårt för statliga bolag att balansera ekonomiska, sociala och ekologiska mål? Även Svenska kyrkan som äger mycket skog ägnar sig åt kalhyggen. Trots att de förstärker koldioxidutsläppen.”
Elisabeth Gerle

Varför är det så svårt för statliga bolag att balansera ekonomiska, sociala och ekologiska mål? Även Svenska kyrkan som äger mycket skog ägnar sig åt kalhyggen. Trots att de förstärker koldioxidutsläppen. Medan kalhyggesfritt skogsbruk där träd får växa sig gamla och stora tar hand om koldioxid medan de lever och sedan ger högkvalitativt virke när de väl avverkas. Det gynnar också blåbärsris och skyddar utrotningshotade arter.

Skrev därför just under ett upprop till Svenska kyrkans nya ärkebiskop att skydda skogen. Skogar med träd i olika åldrar där lövskog och barrträd blandas är också mycket vackrare än skogsplantagerna. Och håller barkborren borta. De är en del av framtiden. I Finland håller man på att lägga om sitt skogsbruk, bort från kalhyggen mot ett mer blandat skogsbruk som gynnar mångfald, turistnäring och inte minst klimatet. Varför inte Sverige?

FN:s klimatpanel IPCC påminner om att vi hör samman med allt levande. Naturen är vår bundsförvant för att hejda klimatförändringringarna. Men det kräver att vi samarbetar med naturen. I Blekinge påminns jag om det. Blandskogen med gläntor där fält av blåsippor och vitsippor breder ut sig på våren. Glittrande käringtand mellan stenhällarna. Styvmorsviolens mattor. Förgätmigej vid husknuten, så finstämd att man måste gå varsamt för att se den. Och nu höstens guld bland ekar, bok och björk.

EU är alltså starkt kritisk till det svenska skogsbruket. Det börjar bli pinsamt att Sverige ska släpa fötterna efter sig. Inte för att vi måste vara ett föregångsland. Men det vore skönt att inte bli till åtlöje internationellt genom att vara sist. Det är hög tid att börja tänka långsiktigt!

Elisabeth Gerle, forskare och författare