Sara Högelius: Gästkrönika: Vi måste värna folkbildningen
Men min farmor, som då var 73 år, kunde inget annat språk än svenska - och skulle hon ut i världen behövde hon åtminstone kunna lite engelska.
Språkkursen på ett studieförbund födde lusten till ytterligare en studiecirkel. Min farmor personifierade verkligen det livslånga lärandet och den möjligheten till folkbildning är nu hotad och behöver försvaras.
Min farmor Lizzie finns inte längre. Men minnena efter henne är påtagliga. Inte minst påminner de keramikföremål - och som nu finns i mitt hem - om de sista årens sociala och rikare liv hon levde.
När farmor kom hem från Somalia hade hon nämligen fått smak för det där med studiecirklar och anmälde sig till en i keramikhantverk. Förutom att hon fick en möjlighet till att utveckla en stimulerande hobby och arbeta med händerna fick hon nya vänner och ett rikt socialt liv.
Värdet av en liten investering från samhället var enormt för farmor och hennes kurskamrater.
Vi är många som har utvecklat förmågor och tillsammans med andra lärt oss saker inom ramen för det som kallas folkbildning utan att möjligen vara särskilt medvetna om hur själva systemet ser ut.
Folkbildningen är en så självklar del av svenskt samhällsliv och hur vi, inte minst inom civilsamhället - exempelvis idrottsföreningar, religiösa samfund, fackföreningar - lär oss nya saker att vi inte reflekterar att det är studieförbunden som organiserar kursen i styrelsekunskap, i hur man agerar som skyddsombud eller ser till att det finns replokaler för rockband.
I själva verket har studieförbunden - och hela systemet som har gjort dem möjliga - inte bara lärt min farmor att dreja, föreningssekreterare att skriva protokoll och möjliggjort värdefulla sociala möten - det har byggt och bygger och utvecklar det svenska samhället.
Det för också människor samman. En grundläggande idé är det ideella engagemanget och i det mellanmänskliga mötet utbyts det erfarenheter och skapar nya kunskaper tillsammans.
Folkbildningen har en lång historia och har anpassat sig efter varje tids behov. När de första folkhögskolorna etablerade sig under den andra halvan av 1800-talet handlade det om att möta jordbrukets behov och förbereda fler att bli en del av ett demokratiskt samhälle, samt att både stimulera och möta en bildningslust - och när studieförbunden har breddat och utvecklat kultur i många olika former och har haft ett kursutbud som motsvarat sin respektive tids behov och efterfrågan.
Att folkhögskolan innebär en andra chans - antingen om man blir arbetslös eller vill byta spår i livet – eller att man kan läsa en kvällskurs i navigation för dem som precis har köpt en båt, tar vi för givet. Det är för att vi har vant oss vid att folkbildning är typiskt svenskt och något så starkt förankrat i det svenska samhällssystemet. Men i själva verket är det något som är hotat och som riskerar att förlora all sin kraft.
””Det är för att vi har vant oss vid att folkbildning är typiskt svenskt och något så starkt förankrat i det svenska samhällssystemet. Men i själva verket är det något som är hotat och som riskerar att förlora all sin kraft.!”Sara Högelius
De statliga anslagen till studieförbund och folkhögskolor minskar nu drastiskt. I praktiken innebär det att deltagarna blir färre, stödet till föreningar minskar, liksom kursutbudet. Studieförbund tvingas säga upp personal och minska sin lokala närvaro, vilket innebär att färre kulturarrangemang genomförs runt om i länet.
Listan kan göras lång av konsekvenser på grund av statens agerande.
Jag är övertygad om att det får konsekvenser för demokratin. En stark demokrati förutsätter samtal och bildning. Vi behöver värna vår demokrati och varje generation behöver erövra den. Därför tror vi folkbildare att grunden till ett gott demokratiskt samhälle går via kunskap som vi skapas tillsammans.
Vi behöver mötas för att kunna växa, tänka fritt och få självförtroende - så mycket självförtroende att man vågar börja läsa engelska i en ålder av 73 år och ge sig ut på en resa själv till Östafrikas Somalia med sina nyvunna kunskaper.
Så till dig som har ett ideellt engagemang!
Tack du som är tränar för din dotters fotbollslag, du som är senior i skolan, du som går och sjunker i kör en kväll i veckan.
Tack för att du värnar om just ditt studieförbund eller folkhögskola.
Tack för att du och alla andra ideella krafter är med och bidrar till ett mer demokratisk Blekinge.
Folkbildningen har funnits i över 150 år, låt oss kämpa tillsammans för att den ska finnas i minst 150 år till.
