Christina Mångård: Jobbet är i en annan människas hem
Till sist blir vi beroende av någon som kan ta hand om oss. Kanske under dygnets alla timmar.
Hjälp med påklädning, med att förflytta sig, hygien, toalettbesök, byte av kateter och stomipåse. Få lagad mat, äta och diska. Någon som hjälper om man har svårt att hålla reda på rätt mediciner och insulin och det kan behövas ta blodprov och läggas om sår.
De bäddar, tvättar, städar, handlar, går med på promenader, lyssnar, tröstar och pratar. Sitter vid sängkanten, håller handen och torkar tårar vid vård i livets slutskede.
Varje dag knackar hemtjänstens personal på ändlöst många dörrar till hem där de egentligen aldrig vet vad som väntar dem på andra sidan. Under en vanlig dag på jobbet kan de riskera bli anklagade, utskällda eller utkastade.
Men oftast blir de uppskattade och omkramade. Det gäller att kunna medla, förhandla och förklara. Ha tålamod, visa respekt, vara ödmjuk och ha sunt förnuft. Blir något fel måste det skrivas en rapport om avvikelse.
Och vartenda besök och insats ska administreras, varje steg som tas ska registreras och varje minut redovisas. Tiden är knapp. Det är ett evigt spring för att hinna klara av alla de sexton till arton hembesök som ska bockas av varje dag.
Att arbeta med att vårda äldre är varken ett glamoröst eller något välavlönat jobb. Arbetet inom hemtjänsten innebär tunga lyft, ha obekväma arbetstider, jobba kvällar, nätter och helger och jobben är ofta bara ett deltidsjobb eller en timanställning. Det är 91 procent kvinnor som gör jobbet och som alltid i kvinnodominerade yrken är lönen alldeles för låg.
Till sist… kan äldre som bor hemma ha över tjugo olika personer från hemtjänsten på besök under en period på två veckor. Det är många ansikten och namn som en sjuk och gammal människa ska hålla reda på.