Stig-Björn Ljunggren: ”Alliansbråket i Region Blekinge har en fördel”
Vad bråket gäller verkar vara om det är en ny moderat eller en liberal som ska besätta den lediga posten. Bråket sätter fingret på ett problem som politiska partier har. Nämligen att de ibland konfliktar kring frågor som de omöjligen kan förklara för väljarna vad det egentligen gäller.
I det här bråket verkar inte finnas någon sakfråga inblandad. Det är inte ett val mellan olika alternativ som spelar roll för folks hälsa och välbefinnande, som som har med sjukvården eller kommunikationerna att göra, det handlar inte ens om någon futilitet som vilket telefonnummer som den styrande Alliansens berömda telefonaktutmottagning ska ha.
Utan det gäller vilken partirepresentant som ska sitta närmast köttgrytan, i det här fallet tydligen en 40-procentstjänst.
Det låter på de liberala företrädarna som att de vill ha denna tjänst som böter för att moderaterna pajjat mandatperioden med sitt långdragna interna bråk. Det ska kosta att sabotera, verkar liberalerna resonera, helt i linje med den vedergällningspolitiska eufori som annars präglar moderaterna nationellt.
Jaha, säger väljarna föraktfullt och vänder blad, knappast mer sugna på att visa politiskt engagemang.
Politiskt tramsande av den sort vi sett i Region Blekinge är inte någon exklusivitet för Allianspartierna, även om de just här varit rätt framstående i konsten att prioritera egentillverkat trassel före politiskt ledarskap.
”Politiskt tramsande av den sort vi sett i Region Blekinge är inte någon exklusivitet för Allianspartierna, även om de just här varit rätt framstående i konsten att prioritera egentillverkat trassel före politiskt ledarskap.”Stig-Björn Ljunggren
Som vi konstaterade i en krönika igår kan vi gissa att valrörelsen nästa år kommer att handla om värderingsfrågor – det som kallas för ”kulturkriget” – där partierna försöker få väljarna att ta ställning i principiella stridsfrågor av ideologisk karaktär.
Det finns en risk att bråk utan substans leder fram till en utarmning av politiken.
Visst är ideologi viktigt, men för egen del föredrar vi när de principiella frågorna kokar ner till konkreta avgöranden som rör exempelvis om skolan ska vara kommunal eller statlig, om bilisterna ska klämmas åt ännu mer för att bromsa klimatförändringarna, om pensionsavgifterna ska höjas etc.
Låt anden ta kött innan vi avgör vad vi ska tycka, det är vår linje.
Det som kallas för ”politisk polarisering” är i sig inte ett problem. Det kan ibland vara på sin plats att ha en rejäl politisk konflikt när fundamentala värden står på spel. Men det gäller bara om det finns en allmän uppfattning om centraliteten i konflikten. Tycker folk att det är viktigt, då kan ett bråk vara på sin plats.
Men annars riskerar bara polarisering att skapa ”dubbelpolarisering” – det vill säga att de polariserade, de som grälar, gör att normala personer drar sig undan från politiken. Då riskerar det att bara bli plattfötter och psykopater kvar i politiken. Medan vanligt folk väljer att odla sin trädgård istället.
Således. Någon nytta tjänar Allianspartiernas tramsande i Region Blekinge ändå. De agerar som en varningssignal till övriga politiska aktörer. Vad ni än gör, gör inte som borgarna i Region Blekinge!
