GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ledare: Söndagsskola om nyliberalismen (och "1968")

Vanligtvis ses nyliberalismen som en högervåg som avlöste den radikala vänstervåg vi brukar kalla ”1968”.
Olof Palme var något på spåret när han såg likheter mellan vänster- och högervåg.
Olof Palme var något på spåret när han såg likheter mellan vänster- och högervåg.
Foto: Tobbe Gustavsson/TT
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.

Jämlikhet ersattes av effektivitet. Istället för FNL-demonstrationer, musikfester och kollektivboende fick vi valfrihet, upphandlingar och självförverkligande.

Men det finns också ett alternativt synsätt. Och det är att vänstervågen och den nyliberala epoken hade vissa likheter:

Bägge tog näring ur individualismen, att människor ska vara fria att utvecklas, finna sitt eget öde utan att styras av fördomar eller regelverk. Politiken ska inriktas på att låta människor bestämma själv, utan pekpinnar eller förutfattade meningar om vad som är det goda livet.

”1968” karaktäriseras av att bejaka en experimentell livsstil som testade nya samlevnadsformer som kollektivboende och ”fri kärlek”, medan nyliberaler hade stor tilltro till entreprenörer som skapar nya produkter eller upplevelser.

Således. Om vi flyttar fokus från att leta efter skillnader till att istället söka efter likheter, kommer vi att se en viss kontinuitet i utvecklingen, snarare än ett stort trendbrott.

"” Därför sjöng också nyliberalerna med glädje den gamla vänstersången ”Staten & kapitalet” om hur politiker och företagsledare sitter i samma båt. Och låter folket ro så att svetten lackar.”"

Det handlar egentligen om samma slags strömning – att människor söker efter frihet och bekämpar olika slags auktoriteter.

Observera att bägge varit starkt kritiska till socialdemokratin, som fått symbolisera den samhällsordning som de vill förändra. Sossar är förrädare eller förtryckare.

Vi ska också observera att nyliberaler i allmänhet har varit starkt kritiska till att de stora företagen får hjälp av staten att skydda sina verksamheter. Den fria konkurrensen har upphävts och kapitalismens inneboende krafter kuvats. Därför sjöng också nyliberalerna med glädje den gamla vänstersången ”Staten & kapitalet” om hur politiker och företagsledare sitter i samma båt. Och låter folket ro så att svetten lackar.

Denna likhet mellan vänster- och högervåg identifierades såvitt jag kunnat se först av Olof Palme.

I en riksdagsdebatt 1971 konstaterade han likheter mellan högern och vänsterns kritik mot socialdemokratin. De förra hade bristade inlevelse med andras öde, de senare fnös åt arbetarrörelsens futtiga reformer.

Om ”kontinuitetstesen” stämmer kan vi se, att nyliberalerna lämnade över stafettpinnen till feminism och HBTQ-rörelsen, som utvecklat föreställningen om att människor ska vara fria att utvecklas, utan diskriminerande lagar eller förtryckande fördomar.

Och frågan blir då, vad är nästa befrielseprojekt? Eller står vi nu inför ett betydligt större epokskifte där alla dessa idéer om individen slukas av krav på en ny gemenskap, där den enskilde får finna sig i att bli underordnat något större än henne själv? Kommer frihet att trängas undan av plikt, skyldigheter trumfa rättigheter? Ska den individualistiska anden tryckas tillbaka i den kollektivistiska flaskan, med etikett som ”nationen” eller ”klimatöverlevnad”?

I så fall går både ”sextioåttor” och ”nyliberaler” mot ett nederlag efter att i över ett halvt århundrade ha varit dominerande. ”Jag” blir ”vi” och det blir åter dags för oss att underordna oss något som är större än oss själva.

Läs mer