Ledare: Sverigemåndag med Malin Malm

– Jämlikhetskrisen har ekat genom vårt samhällssystem genom kriminaliteten, det brutaliserade samtalsklimatet och nu en folkhälsokris. Det parlamentariska läget de senaste fyra åren har gjort det svårt att bryta krisen, men coronakrisen har blixtbelyst jämlikhetsfrågorna. Det är talande att även högern börjar prata klass, trångboddhet och folkhälsa på sitt egna, repressiva sätt när smittotalen river ner de gentrifierade murarna som deras väljargrupper gömmer sig bakom. Kampen mot klassklyftorna och dess konsekvenser är vår hemmaarena. Socialdemokratin måste gå på offensiven i de frågorna!

Hur ser vägen framåt ut?

– Folkhälsan är och förblir ett starkt argument för ett starkare samhälle. Oavsett om vi talar om fysisk eller psykisk hälsa pekar mycket på att ojämlika samhällen skapar en förlorar-situation för alla inblandade. Coronakrisen har skapat ett politiskt samtal där en socialpolitik uppdaterad för en ny tid återigen är på agendan. Där kan vi se flera vinnande koncept. Det kan handlar om en anställningstrygghet där löntagare slipper stressbyta fokus mellan flera sysselsättningar och där arbetsgivare kan planera sina verksamheter förnuftigt, en stark socialförsäkring där löntagarna känner trygghet i att samhället finns där när det behövs och en stärkt välfärd som alla vinner på. Vi får inte tappa socialpolitikens betydelse i efterkrisdebatten!

Hur förbereder vi oss inför nästa kris?

– Det handlar om att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle. Krisberedskapen måste stärkas, i civil och offentlig sektor. Den minskade motståndskraften mot externa chocker har varit ett stort pris att betala under de senaste decenniernas marknadsideologi, formulerat som new public management. Det gäller i både privat och offentlig verksamhet. Verksamheters styrningssystem är inte den sexigaste frågan i den allmänna debatten, men det är en central fråga för att rusta Sverige inför framtiden.

Vad mer behövs för att rusta Sverige starkt?

– Sverige får inte tappa fart i den gröna återställningen! System måste byggas ut för att säkra löntagarnas trygghet i omställningen, innovationstakten måste hållas uppe, investeringar måste göras och människors konsumtionsvanor måste ändras. Det har inte pandemin förändrat. Tiden rinner ut och coronakrisen får inte bli en ursäkt för att sänka ambitionerna.

Och vad ska vi inte göra efter corona?

– Vi i kan inte gå tillbaka till business as usual. Det största misstaget vi kan göra är att inte analysera krisen och hanteringen och dra politiska slutsatser baserat på fakta. Vissa åtgärder kommer kanske behöva permanentas. Det kommer dröja innan någon kan se de långsiktiga konsekvenserna av pandemihanteringen och människors långvariga sociala distansering. Förändring har skett och kommer fortsätta att ske. Gör inte misstaget att tro att det går att vrida tillbaka klockan.