Christina Mångård: Ledarkrönika: Blir du lönsam lille vän?

Livets vägar är krokiga, Många unga som går i nian vet inte vad de vill jobba med som vuxna. De är ju bara femton år. Därför är det inte så konstigt att två tredjedelar av landets elever väljer att söka till ett teoretiskt program på gymnasiet, ett som ger behörighet till högskolan. Det är viktigt och ger fler möjligheter i framtiden. Och är man inte säker på vad man vill bli är det ett bra val. Säger studie- och yrkesvägledaren och föräldrar.

Men problemet är att framtiden inte alltid är så lysande. Jo, om tonåringen vill plugga vidare men det vill långt ifrån alla som gått de populära programmen samhällsvetenskap eller ekonomi. Då blir det svårare att få jobb efter skolan. Varför är det så viktigt att gymnasieprogrammen måste vara studieförberedande för att kunna läsa vidare på högskolan?

Varför kan man inte göra det omvända, ge elever praktiska yrkeskunskaper för arbetslivet? Låta handens kunskap få lika hög status som huvudets. I de teoretiska programmen på gymnasiet kan det ingå praktiska ämnen som ger kompetens för att klara av ett yrke.

De som läser naturvetenskapligt program skulle till exempel även kunna läsa till undersköterska, ekonomi läsa till säljare och samhälle kunna bli elevassistent. Det skulle öka möjligheterna att få jobb och bidra till samhället direkt efter gymnasiet.

Tänk nytt kring vad som är en bra utbildning. Många av gymnasiets yrkesprogram leder ofta till säkra och välbetalda jobb. Fler niondeklassare borde välja yrkesutbildningar, utbilda sig till kock, barnskötare, snickare, frisör eller elektriker.

Arbetsmarknaden kommer att ropa efter dessa kunskaper lång tid framöver. Facit på vägen genom livet visar att de som har långa universitetsutbildningar i snitt bara har fem procent högre lön än de som endast har gymnasieutbildning.

Till sist… är det aldrig försent att komplettera sina betyg genom att läsa på komvux eller folkhögskola som ger behörighet till högskolestudier.