1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Markus Alexandersson: Ledarkrönika: De borgerliga vill inte höra

Bolaget bakom ett naturbruksgymnasium i Trollhättan tjänar pengar på att inte ha några djur. Det är sånt som provocerar många - men det borde också leda till förändring.
Markus AlexanderssonSkicka e-post
Marknadisering • Publicerad 14 juni 2022
Markus Alexandersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Ett djur är en kostnad som kan tas bort för den som vill ha vinst.
Ett djur är en kostnad som kan tas bort för den som vill ha vinst.Foto: Privat

Det finns vissa saker som är omöjliga att förstå; som hur man öppnar mjölpåsen på ett vettigt sätt utan att mjölet hamnar överallt och var i helsike mördarsniglarna kommer ifrån.

Och så hur de borgerliga partierna vägrar göra upp med marknadsskolan.

Larmen om marknadsskolans förödande konsekvenser är hur många som helst, men varje gång det ska till försök till att ställa saker och ting till rätta - som förra veckan när Riksdagen röstade om mer likvärdiga ersättningar - slår de borgerliga partierna för örat samtidigt som de säger ”aaahh”.

”Larmen om marknadsskolans förödande konsekvenser är hur många som helst, men varje gång det ska till försök till att ställa saker och ting till rätta - som förra veckan när Riksdagen röstade om mer likvärdiga ersättningar - slår de borgerliga partierna för örat samtidigt som de säger 'aaahh'.”
Markus Alexandersson

De vill helt enkelt inte höra. Än mindre förstå.

För ett tag sedan hade jag vänner på besök, flera av dem röstar borgerligt men var kritiska mot den svenska marknadsskolan. ”Det är jättekonstigt att det får vara så”, sa en av dem.

Situationen är inte ovanlig - kritiken mot marknadiseringen av skolan delas av borgerliga väljare och allt fler tycker att den är orimlig. Enligt Sifo vill 80 procent begränsa vinster i skolan och i en undersökning från SOM-institutet ökar kritiken mot vinstuttag i välfärd och skola bland högerväljare.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, skriver i en debattartikel att hon hoppas att de borgerliga partierna ”lyssnar till vad de egna väljarna tycker och på allvar vågar diskutera frågan om vinstbegränsningar”.

I flera nyutkomna böcker ställs frågan hur Sverige kunde gå från en skola som fick positiv internationell uppmärksamhet till den unika möjligheten att kunna att driva skolor i aktiebolag och plocka ut obegränsade vinster. Enligt Emma Lejsne, journalist på Sydsvenskan och författare till I en annan klass, är två av orsakerna till att skolsegregationen ökar att andelen barn som går i friskola ökar och att det är välutbildade medelklassföräldrar som är mest angelägna om att göra aktiva val.

DN-journalisten Peter Letmark har skrivit boken ”Svensk Skola AB. Så tog marknaden över ansvaret för våra barn” (Mondial), vilken höjer pulsen kraftigt.

Han hänvisar till Milton Friedman, nationalekonom och en av nyliberalismens främsta uttolkare, som menar att om det finns möjlighet att tjäna pengar genom att göra på ett visst sätt så kommer folk att göra på det sättet. Med andra ord: om man kan plocka bort kostnader för att öka vinsterna ökar riskerna att man gör det.

Det är därför det finns naturbruksgymnasium utan djur.

Låt valrörelsen handla om detta.