GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Ledarkrönika: Machosystem i kvadrat

Vad är det med män och kärnkraft?
Publicerad 25 januari 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Energipolitik, machosystem i kvadrat, konstaterar Birgitta Dahl.
Energipolitik, machosystem i kvadrat, konstaterar Birgitta Dahl.Foto: Jack Mikrut

När elpriserna ökar i hela Europa är energipolitik på mångas läppar; särskilt då på mäns. Energipolitik - och framförallt kärnkraft - verkar av någon anledning vara en manlig domän.

Efter att en bekant delat en artikel om att Finlands nybyggda kärnkraftverk är en av världens dyraste byggnader någonsin noterar jag nästan 50 kommentarer. Flera av dem är långa och till synes initierade; inte sällan delar de länkar till fördjupad läsning som stöder deras tes.

Kommentarerna kännetecknas knappast av ett nyfiket förhållningssätt, åsikterna är istället tvärsäkert framförda.

Bara en av ”debattörerna” är kvinna. Hon är däremot inte lika tvärsäker, istället länkar hon till ett tv-program hon ska se för att lära sig mer.

Kärnkraften som en manlig domän bekräftas av forskningen. Enligt valforskaren Sören Holmberg är skillnaden mellan män och kvinnors inställning till kärnkraft tydlig: medan mer än hälften av männen är positiva till kärnkraft är bara var femte kvinna det. Det är en ovanligt stor skillnad i en politisk sakfråga.

Forskarna Jonas Anshelm, Martin Hultman och Ann-Sofie Kall har studerat energipolitik utifrån ett genusperspektiv. De menar att det finns en idé om rationalitet som är kopplad såväl till manlighet som till energiområdet. Den traditionellt manliga stereotypen står för rationalitet, tekniskt avancerade lösningar och ökat risktagande. Miljöfrågorna är mer känslomässiga och därmed kvinnligt kodade. Enligt forskarna betraktas miljöpolitik som något man kan ägna sig åt när det finns tid och pengar över.

”Den traditionellt manliga stereotypen står för rationalitet, tekniskt avancerade lösningar och ökat risktagande.”
Marcus Alexandersson

De har skrivit en bok om hur socialdemokraten Birgitta Dahl och centerpartisten Birgitta Hambreus på 1970- och 80-talen mötte motstånd utifrån att de som kvinnor drev krav om förändrad energipolitik. ”Det var ett machosystem i kvadrat”, säger Birgitta Dahl i boken.

Är det så fortfarande månne?

Den magnifika boken ”Bön för Tjernobyl” av Svetlana Aleksievitj ligger till grund för HBO-serien om den förödande kärnkraftsolyckan i Sovjet 1986. När min manliga bokcirkel hade läst den såg jag fram emot en diskussion om Aleksievitjs arbetssätt och berättarstil och om betydelsen av att söka förståelse för samhällsfenomen i djupet av människors upplevelser.

Det blev inte så.

Istället berättade några av dem, som verkade veta ”allt” om kärnkraft, om hur kärnklyvningen fungerar, om att det nästan aldrig kan gå fel och att bokens siffror om effekterna av olyckan omöjligen kunde stämma.

Då bjöd jag dem på belarusisk vodka.

Det hjälpte.

Marcus Alexandersson