GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Elina Gustafsson: Ledarkrönika: Mansroll i kris

Jag har precis lyssnat klart på Stefan Krakowskis bok om Incels: Om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris.
Elina GustafssonSkicka e-post
Publicerad måndag 16:00 • Uppdaterad måndag 16:15
Elina Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
I fängelse sitter dom, männen.
I fängelse sitter dom, männen.
Foto: Dagens Nyheter

Det är utan tvekan en bok som berör och upprör. Att det har skett drastiska förändringar i samhället till kvinnors fördel är ingen lögn. Men frågan är om det verkligen stämmer att denna förändring har skett på männens bekostnad. Jag tror inte det.

Det vi nu ser globalt är en förändring från den gamla klassiska teorin om ”survival of the fittest”, det vill säga starkast överlever, till att gå till ett samhälle där den som är mest anpassningsbar är den som överlever.

Det kan såklart vara skrämmande för den som inte klarar av förändringen, inte hänger med i utvecklingen, eller helt enkelt klamrar sig fast vid en mansroll som är rent destruktiv för både sig själv om sin omgivning.

Jag har i många år försökt få med mig diverse män på resan mot ett jämställt samhälle. Argument som rättvisa, ökad kreativitet, produktivitet, mindre våld och ett bättre klimat verkar inte bita alls. Ibland kan man nå fram till dessa konservativa män genom att hävda att det är för deras egen dotter. Ibland går det hem, dessa män kallas lite slarvigt för ”pappa-feminister”. Men allt för ofta går det inte det hem alls.

Man vägrar se sig själv som en del i ett större sammanhang. Få män vill identifiera sig med våldtäktsmän, män som slår, män som missbrukar makt och som förstör planeten. Såklart. Det är inte särskilt smickrande att vara en man som slår sin fru. Men även om man inte är den som slår så kan man lik förbannat vara delaktigt i att uppbära en våldskultur, medvetet eller omedvetet.

Jag tror det är dags att en gång för alla lägga över bollen på männens planhalva. Om man inte ens kan tänka sig att verka för ökad jämställdhet, trots att man vet att det gynnar ens egen dotter så kanske man åtminstone kan tänka sig att se det från sitt eget perspektiv.

”Det ojämnställda samhället skördar inte bara kvinnor, det dödar även män. 70 % av alla som begår suicid är män, 94% av alla som sitter i fängelse är män, 62% av alla som är hemlösa är män.”
Elina Gustafsson

Det ojämnställda samhället skördar inte bara kvinnor, det dödar även män. 70 % av alla som begår suicid är män, 94% av alla som sitter i fängelse är män, 62% av alla som är hemlösa är män. De allra flesta som dör i arbetsplatsolyckor är män. Flickor presterar nu bättre än pojkar i samtliga av grundskolans ämnen och klyftan i utbildningsväsendet får långtgående konsekvenser för pojkars möjlighet till jobb i framtiden.

Den destruktiva mansrollen som nu är ifrågasatt gör att män och pojkar spelar ut sig själva. Vi ser också att allt fler heterosexuella kvinnor aktivt väljer bort att leva med män. Man lever alltså i större utsträckning hellre ensam, än tillsammans med en man. Är inte detta skäl nog för förändring så vet jag inte vad som är det.