Daniel Deleuran: Ledarkrönika: Något saknas i Karlskrona
Som sagt detta är inte min första resa men det är första gången i vuxen ålder som jag har haft möjlighet att faktiskt försöka upptäcka och utforska vår huvudstad. Under kortare promenader förvisso men ändå. Jag startade min vandring utan någon egentlig färdriktning, med Hagaparken i blickfånget så ville jag egentligen bara utnyttja möjligheten att komma ut lite.
Väl ute från Hagaparken så märker jag att jag är på Sveavägen och funderar en stund varför jag så väl känner igen den gatan. Det slår mig att Socialdemokraternas högkvarter är beläget på samma väg, helt plötsligt vandrar jag med en målsättning. Jag når mitt mål samtidigt som kvällen börjar nå sitt slut och jag får vandra tillbaka. Faktiskt så var det inte så intressant.
Jag hade någon fantasi om att entrén skulle vara mer storslagen, några byster på Erlander och Palme inristade i fasaden hade känts lämpligt. Oavsett så väcktes mitt intresse och dagen därpå så fortsatte utforskandet. Riksdagen kändes som ett lämpligt mål, en promenad i demokratins anda.
Riksdagen levererade enligt förväntan, några foton togs i sedvanlig ordning. Ett försök att nå familjen hemma i Karlskrona för att dela med mig av storheten lyckades inte. Jag fick till slut fatt i åttaåriga grabben men han var mer intresserade av att prata om att han också ville åka till Stockholm mer än att titta på den demokratiska storhet som jag försökte förmedla, även mina försök att få ut lite intresse genom att växla över till alla polismotorcyklar som cirkulerade området togs emot med svagt intresse så samtalet dog snabbt ut.
”Under promenaden tillbaka till hotellet så slåss jag av hur levande Stockholm är. Uteserveringarna är fulla, liv och rörelse i varje vrå och i parkerna så är picknickfiltarna nerlagda.”Daniel Deleuran
Under promenaden tillbaka till hotellet så slåss jag av hur levande Stockholm är. Uteserveringarna är fulla, liv och rörelse i varje vrå och i parkerna så är picknickfiltarna nerlagda.
Det är en härlig syn att se hur staden används och att det samspel som uppstår emellan olika intressen på begränsad yta. Det är något som saknas i Karlskrona, en levande stadskärna där staden till fullo nyttjas och människor av olika bakgrunder samlas. För oavsett hur mycket jag uppskattade promenaden genom huvudstaden så kan jag utan tvekan konstatera att jag föredrar Karlskrona, men gärna mer levande.