Stig-Björn Ljunggren: Ledarkrönika: Vad vi lär av Hanif Bali
Nu vet vi att det är moderaternas enfant terrible, Hanif Bali, som anklagas för att ha betett sig olämpligt mot en ung kvinna i partiets ungdomsförbund.
Eftersom vi under senare år haft ett stort antal skandalösa avslöjanden - och vet att drev kan få förödande konsekvenser - bör vi tillämpa våra lärdomar även när det gäller en högprofilerad bråkstake som Hanif Bali.
Det första vi ska slå fast är att vi aldrig ska döma någon innan vi har en försvarlig mängd fakta klart för oss. Fram till dess ska vi betrakta den utpekade som oskyldig. Det är inte den anklagade som ska bevisa sin oskuld.
Detta gäller i en rättegång, det gäller också i samhällsdebatten. Men i sociala medier gäller det omvända. Där är alla lika skyldiga oavsett vad som är fakta.
Eller så anses den oskyldigt anklagade ändå värd att springa över klingan, eftersom det är en fähund.
Det är på grund av detta som sociala medier vanvördigt kallas ”pissrännan”. Vår tids skampåle är digital. Och där hamnar vi redan innan fakta är klargjorda.
Men vi sansade bör således ha is i magen och avvakta tills vi vet mer. Och mer kommer ...
”Vår tids skampåle är digital. Och där hamnar vi redan innan fakta är klargjorda.”Stig-Björn Ljunggren
Det andra vi ska komma ihåg är att det mycket väl kan vara så, att en skandal är initierad av sk. ”strategiska källor”. Alltså att någon tipsat medierna därför att de vill skada en motståndare och påverka en pågående process.
Men även om det är en strategisk källa som exempelvis tipsar om att en partiledarkandidat använder sina kontokort på ett olämpligt sätt, då är det förstås samtidigt omöjligt att ignorera de fakta som kommer fram. Kolla fakta! Publicera!
Och vi vet att det pågår nomineringsprocess inom moderaterna inför riksdagsvalet nästa år. Vi vet också att många inom moderaterna vill få bort Hanif Bali eftersom han är kontroversiell. Men detta är inte ett skäl att tiga om misstankarna.
Slutligen. Borde inte media direkt rapportera namnet på den anklagade? Så att inte oskyldiga blir misstänkta?
Ja, det kan man tycka. Men samtidigt är det inga svårigheter att snoka upp vem personen är, det är bara att googla eller kolla på skvallersidorna på nätet.
Och detta är det öde som digitaliseringen medfört för vanligt folk. Vi måste alla vara våra egna journalister. De etablerade medierna har inte länge monopol på att rapportera vad som händer. Utan det gör alla hela tiden. På gott och ont.