Markus Alexandersson: Ledarkrönika: Var stolt över marinen
I sommar har jag flera gånger promenerat på Björkholmen i Karlskrona. Därifrån ser man in över såväl varvsområdet som över stora delar av Trossö, upptaget på Världsarvslistan som välbevarad Örlogsstad. Att gatorna i nord-sydlig riktning har fått namn efter fartygstyper medan övriga gatunamn kommer från tongivande personer i Flottan förstärker känslan av historiens vingslag och att jag bokstavligen vandrar med Marinens långa historia. Det är en märkvärdig känsla.
I år firar Marinen alltså 500 år. Födelsen anses vara Gustav Vasas anskaffande av ett antal skepp från Lübeck, köpta på kredit för att kunna besegra danskarna. Till helgen kommer firandet till Karlskrona med Marindagen som höjdpunkt, men redan på torsdagskvällen håller Marinchefen Ewa Skoog Haslum ett föredrag om Marinens framtid på Marinmuseum.
Den ser numera betydligt ljusare ut, såvida man kan använda ett sådant begrepp, orsaken är ju ett sämre säkerhetspolitiskt läge i Östersjön, men också en rannsakan och uppgörelse med en länge illa genomtänkt försvarspolitik. Det är mycket som behöver återhämtas.
Även om Marinen ”klarade” sig något bättre än de andra försvarsgrenarna i den stora reduceringen innan och efter millennieskiftet försvann tre fjärdedelar av marinens kapacitet.
Genom det senaste försvarsbeslutet - de sker var femte år och är numera målinriktat och mindre detaljstyrande, vilket är bra - ökar antalet ubåtar från fyra till fem genom att två nya ubåtar produceras på Karlskronavarvet där också ubåtar ur Gotlandsklassen modifieras. Dessutom planeras två nya ytstridsfartyg tas i bruk innan 2030 och Visbykorvetterna utrustas med bland annat luftvärn.
”Försvarsbeslutet innebar en kraftig ökning av anslagen, trots det finns en oro att uppskjutna kostnader och fördyringar innebär att det i praktiken inte blir en förmågeutveckling.”Markus Alexandersson
Försvarsbeslutet innebar en kraftig ökning av anslagen, trots det finns en oro att uppskjutna kostnader och fördyringar innebär att det i praktiken inte blir en förmågeutveckling. Förutom materiel är personalförsörjningen en utmaning.
Både därför och av andra skäl var regeringens besked om att planera för en nivå motsvarande två procent av BNP välkommet.
Ett av uppdragen är att ”utveckla undervattensförmågan”, vilket kan innebära fler ubåtar som ska produceras i Karlskrona och bidra till Natos kapacitet. Underlag ska lämnas senast 1 november.
Det som bedrivs på varvet är en oerhört avancerad verksamhet som få länder klarar av. Det är häftigt - men logiskt - att det sker i Karlskrona.
