Liberalism riskerar sotdöden
Det har från och till under efterkrigstiden diskuterats om inte Centerpartiet och Folkpartiet (idag Liberalerna) borde slå hop sig. Det har mest slutat med ett jaså.
Centerpartiet har historiskt samarbetet med Socialdemokraterna. Äldre svenskar minns socialdemokratiska koalitionsregeringar med Centern på 50-talet. Tage Erlander (S) och Gunnar Hedlund (C) trivdes med varandra.
På 70-talet var Centern det ledande borgerliga partiet och centern accepterade Moderaterna i regeringsbildningen 1976. På 90-talet gjorde Centerledaren Olof Johansson upp med socialdemokratiska statsministern Göran Persson.
När kärnkraftsmotståndet falnade i Centern blev det samarbete högerut igen med Moderaterna. Centerledaren Maud Olofsson tog initiativet till Alliansen som numera är död och begraven. Den nuvarande centerledaren Annie Lööf tyckte hon uppnådde stora liberala segrar med Januariavtalet med Stefan Löfven (S).
Trots alla ”liberala segrar” behåller partiet sin position i opinionsmätningarna på mellan 7 och 8 procent. Liberalerna ligger oftast under riksdagsspärren på 4 procent. Om inte den nye partiledaren Nyamko Sabuni lyckas vända fallet kommer den svenska liberalismen i långvarig djup kris. Mittenblocket blir marginaliserat i svensk politik.
Än så länge hörs inga offentliga diskussioner i Liberalerna om partiets kris i opinionen. De borgerliga ledarsidorna säger inte mycket heller. Nyamko Sabunis smekmånad är trots allt över sedan länge.
Det blev aldrig någon ny "Westerbergeffekt" från 80-talet eller "Leijonborgseffekt" från 2002.
Inom arbetarrörelsen och inte minst inom LO och i Vänsterpartiet är det en växande frustration över den rödgröna regeringens politik. I de båda liberala partierna sitter man still i båten. De liberala segrarna i opinionen har uteblivet.
På måndagen publicerade tidningen Aftonbladet en debattartikel av Lars Jacobsson, tidigare landstingsledamot för Folkpartiet i Västerbotten. Rubriken lyder: ”Liberalerna måste rehabilitera socialliberalismen.” Det är onekligen ett intressant krav från de egna leden av en okänd liberal politiker i provinsen.
Han skriver i slutklämmen av sin artikel: ”Den liberala demokratin måste leverera om den ska överleva.”
Det betyder leverans av socialliberalism eller snarare vänsterliberalism. Ska inte liberalismen lida sotdöden måste Liberalerna ånyo diskutera en partisammanslagning mellan Centern och Liberalerna.
Ett annat alternativ är att Centern i det tysta uppmanar en del av sina sympatisörer att stödrösta på Liberalerna i nästa val. Stödröster har funnits tidigare i svensk inrikespolitik som räddat gamla Vpk och gamla KDS.
