Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Annacarin Leufstedt: Ledarkrönika: ”När en sexåring drunknar”

Det är grymt och det finns ingen tröst när en liten sexåring drunknar i en bassäng.
Men kanske vaknar nu hela Vellinge, till en värdig insikt om vad livet ändå handlar om.
Annacarin LeufstedtSkicka e-post
Publicerad 31 augusti 2020
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.

Vi glömmer aldrig John Hron och vi tänker ofta på hans hissnande styrka och mod. Det oförlåtliga som gjordes mot honom fick ännu fler att engagera sig emot rasism. Men det var också det enda bra som kom ut av denna vidriga misshandel och tortyr till döds.

Vi glömmer aldrig bilden av treårige Alan som hittades död på stranden i Turkiet. Inte bara Sverige väcktes ur sin nonchiga dvala inför det som faktiskt sker. Ännu fler fattade att också världspolitiken är oförsvarligt grym. Och det hette även då, att nu skulle vi andra göra något.

Annons

Men även samverkan inom EU är i mycket en pappersprodukt, och vackra ord försvinner på vägen till en möjlig verkstad. Beskedet är fortfarande att ingen är överens. Så vi andra ser fortfarande på och står bredvid. Som om vissa människor helt enkelt bara får dö.

Andra dagen i första klass blev sexårige Rais sista dag i livet. Han drunknade i en bassäng i Falsterbo när klassen var på utflykt. Rais och mamma och storebror hade flytt över haven, och hamnat i Vellinge. Det var inte därför Rais dog men det är en bakgrund. Hur kommuner aldrig skulle tillåtas agera, är sen länge aktiv politik i Vellinge. Där kallas det att vara kritisk.

Ansvar har kunnat stavas annorlunda i Vellinge för att vi har accepterat det. Och inte bara där. Otaliga enskilda människor tar ställning och gör skillnad tillsammans, men i samhällsbygget stannar integration vid projekt. Det är rentav politiskt korrekt att inte vara rasist, men.

Det finns ingen tröst i att Rais mamma först efter sonens död för första gången känner sig stärkt av att andra mammor ser henne. Men det lindrar i sorgen att en kvarts miljon kr samlats in till mamman och åttaårige storebror, och att kommuninvånare är givarna. Det är i alla fall ett av många uttryck för det självklart mänskliga att visa respekt och förståelse för andra.

Och tror vi att det plötsligt händer så kanske det till och med förändrar en plats som Vellinge.

Annons
Annons
Annons
Annons