Ny v-ledare har en del att reda ut
Ulla Andersson vill själv se Dadgostar som Jonas Sjöstedts efterträdare. Att det skulle dyka upp någon mer kandidat utöver Dadgostar är ytterst osannolikt.
Det är nu dags att ställa frågor till den kommande vänsterledaren om vad hon tycker ska prägla Vänsterpartiets politik under mandatperioden. Det finns oklarheter kring hennes syn på hederskultur. Är kritik och motstånd till hederskultur uttryck för islamofobi? Här har Dagostar en del att reda.
I en intervju i tidningen Flamman som står Vänsterpartiet nära berättar partiledarkandidaten att partiet ska fortsätta med hård oppositionspolitik. Betyder det att hon är beredd att driva fram en regeringskris och nyval? Hon säger till Flamman att hon vill nå ut till bruksorternas LO-medlemmar. Det är onekligen en stor uppgift för partiet.
I Vänsterpartiets konfliktfyllda historia har det ofta påtalats att partiet ska vara förankrat hos arbetarklassen och göra facket till en kamporganisation på arbetsplatserna. Det är ofta stora ord som Vänsterpartiet aldrig lyckats leva upp till.
Även om Vänsterpartiet växer i val och i opinionsmätningar syns det inte till några stora inbrytningar bland LO-väljare. Det ökade stödet för Vänsterpartiet kommer ofta från kvinnor.
Arbetarväljarna drar åt höger och sympatiserar i större grad med ett högerpopulistiskt och främlingsfientligt parti, Sverigedemokraterna. Det är ett misslyckande för hela arbetarrörelsen som Vänsterpartiet vill se sig som en del av. Det blir ingen arbetarpolitik med tillfälliga allianser med högerblocket.
När Dadgostar uttalar sig för tidningen Flamman är det försvaret av den generella välfärden hon lyfter fram. Hon säger: - Vi slåss mot uppgivenheten. Många kan nog känna att vår samhällsmodell står på spel, att välfärden i längden håller på att krackelera eftersom de andra partierna i varierande grad vill riva ned den. Det behöver vi bryta med och det vore roligt att tillsammans med medlemmarna driva ett sådant arbete.
Det är dagspolitiken och det röriga parlamentariska läget denna mandatperiod som präglar hennes analyser. Hon är 34 år gammal och är helt okänd för svenska folket trots att hon är vice partiledare.
Partiets medlemmar kommer ställa upp bakom henne. Man vill se en kvinna på partiledarposten. Manliga partiledarkandidater har lyst med sin frånvaro, undantaget är Jens Holm som inte vill kandidera.
Nu gäller det för henne att visa sig pragmatisk i det parlamentariska arbetet. Vänsterpartiet har valt att samarbeta med högerpartier för att dela ut nålstick mot regeringen. Det är en vansklig strategi.
