Reaktion: Att bemöta Ulf Kristersson
Det är jättelätt att kritisera en sittande statsminister nästan den lättaste saken man kan göra.Men ska man göra det så ska det finnas saklig kritik att komma med.
Stig-Björn Ljunggren utredde i lördags vad som är journalistik och vad som är åsikter:
”Opinionssidorna är åsiktssidor och skiljer sig från journalistiken genom att vi tycker mer eller mindre fritt. Journalister däremot har andra krav på sig att redovisa information som är verifierad, relevant, så sanningsenlig och faktabaserad som möjligt.”
Med andra ord så är det inte ens en verifierad sanning det som kommer fram om Kristersson utan bara en åsikt i mängden men som ändå förväntas läsas av tidningens prenumeranter.
Som vanligt så är det farligt att låta folk få behålla sina egna pengar att inte staten lägger beslag på det mesta av dem.
Just den ståndpunkten att staten ska ta så mycket som möjligt från människors lön oavsett storlek på lönen sen ska man begära tillbaka en del som bidrag istället men vad gör det med människor då att göra dem till bidragstagare? Varje skattesänkning är farlig enligt socialdemokratiskt mantra, då sticker bockfoten fram. Ska det vara en syftning åt djävulens håll eller?
Eller som Jan G Andersson skriver i sin gästkrönika på Sydöstrans ledarsida:
”De som sitter längst bak i denna arbetslöshetskö är de invandrare som inte fått någon undervisning i svenska och saknar yrkesutbildning.” Fått! Vaddå fått?
Den möjligheten finns för alla som kommer hit att få deltaga i gratis svenskundervisning, jag vet för jag har själv jobbat som lärare i den.
Människor med min och Jan G Anderssons utbildning kan faktiskt göra det om de vill. ”Nu ska dessa invandrare som misslyckats med att finna sig tillrätta i sitt nya land ”
Vilken lustig omskrivning och eufemisering man ägnar sig åt här. Hur kan man ens misslyckas med att finna sig tillrätta?
Visst det finns situationer och platser där jag inte kan känna mig tillrätta, men om man medvetet väljer att flytta till ett speciellt land för det handlar om att alla flyktingar utom just kvotflyktingarna, faktiskt väljer Sverige som land.
Om man efter 7-8 år i Sverige fortfarande inte trivs här, kan tala språket eller är beredd att ta ett jobb, vad är då fel med att flytta tillbaka igen för krigen upphör efter ett tag. Vad är det som säger att en flykting alltid ska bo kvar permanent efter sin flykt varför ska de inte kunna komma tillbaka till sitt hemland i stället.
”Det är ett fribrev från ansvar som Sverige erbjuder sina medborgare” skriver Andersson. Hoppla hoppla här har man blandat ihop begreppen igen.
Svenska medborgare ska inte få erbjudande om att återvandra. Har man gått igenom processen att bli svensk medborgare så tvivlar jag starkt på att man kommer i fråga för en återvandring. En opinionstext som saknar faktaunderlag.
Maria Nilsson, fil. kand
Jan G Andersson svarar direkt:
En som kallar sig ”fil kand” undertecknar en insändare och varför hon gör det kan man ju undra över. Är det så att hon därmed vill markera sin överhöghet att hon tillhör en akademisk elit, visserligen på den akademiskt lägsta meritnivån, men att hennes åsikter ska tillmätas speciell betydelse?
Att det är ett demokratiskt grundelement att så många åsikter som möjligt ska brytas i det offentliga samtalet är annars något som vi andra är rätt överens om. Vi är väl alla dessutom överens om att det är bra att svenska folket får en skattesänkning efter pris-, hyres- och elhöjningarna, men det som inte går att försvara är det groteska snedfördelningen att kasta till några hundralappar i månaden till de som behöver förstärka hushållskassan mest medan de som redan har i överflöd och tjänar 800 000 kr om året får 3 700 kr i månaden.
Det borde varit en jämnare fördelning av de många miljarder som finansministern kommer att sno från den svenska statskassan och som framtidens skattebetalare kommer att få betala tillbaka.
Skribentens åsikt att Socialdemokratin tar folks pengar och delar ut en del i bidrag, är en nattstånden föreställning som man trodde var lika utmönstrad som Bo Lundgrens att skattesänkningar för de rika betalas med dynamiska effekter, så att de rikaste arbetar med om de får behålla mer pengar.
Det tokeriet kostade fördubblad statsskuld och fyrdubblat budgetunderskott. Det verkar ha undgått ”fil kand” att de senaste 18 åren har mellan 400 och 500 miljarder av den borgerliga riksdagsmajoriteten flyttats över från statens inkomster till medborgarnas pengar, så hon ska nog använda mindre bokstäver när hon gnäller om statlig konfiskation.
Det är inte jag som som hittat på formuleringen om att de invandrare som inte funnit sig tillrätta i vårt land och ska erbjudas att mot 350 000 kr i avgångsersättning säga upp sina medborgarskap och flytta tillbaka. Det är både statsministern och Maria Malmer Stenergard när hon hade ansvaret för migrationen som formulerade den motivationen, så ”fIl kand” får väl vända sig dit med sina synpunkter i fortsättningen.
Jan G Andersson