Mats Johansson: Ledarkrönika: ”Ronneby brinner”
Det är händelser som är helt oacceptabla och som måste bekämpas. Ingen ska behöva känna den otrygghet som dessa händelser sprider.
Ilskan och frustrationen som följer som den givna svansen till händelserna är både självklar, naturlig och förståelig.
Samtidigt finns det anledning att inte falla in i de allra mest förenklade lösningarna. När etablerade politiker snabbt levererar lösningar om utvisning av de inblandade eller gillar krav om att skicka in militärerna i de mest utsatta miljöerna. Då finns det all anledning till att uppmana om att hålla i hästarna.
Ronneby är en delad stad. Det visar helgen som börjar med Koran-bränningen i Kallinge och avslutas med brinnande bildäck i centrum. Händelser som provocerar och som avslöjar de skilda världar som präglar samhället idag.
Nu ställs alla krafter inför uppgiften om att bryta utvecklingen.
Det är en dubbel uppgift. Givetvis måste mobben stoppas. Här måste inte minst Polisen ges bättre möjlighet att ingripa. Ingen tvekan om det.
Men det räcker inte med att bekämpa symtomen. Kraften måste också räcka till att angripa orsaken och bakgrunden.
Händelserna visar hopplösheten och bristen på framtidstro. När drömmen för någon blir att kasta ut stora delar av människorna i sin egen stad eller andra att drömma om att få identiteten av att bli medlem i ett gäng som slår sönder centrum. Då måste motkrafter orka odla framtiden. En framtid som omfattar andra drömmar.
Ett hyggligt arbete och tak över huvudet är bra start på den drömmen för de allra flesta. Men också en dröm om att bli accepterad i vårt fantastiska land. Kanske tråkigt och inget "kvick fix". Men så avgörande för människors tillhörighet, självkänsla och möjlighet att drömma om framtiden.
