Söndagsskola: Det nyliberala badvattnet
Ett bra exempel på att ideologi kan fördunkla förståelsen av tillvaron är när vi för ett par somrar sedan hade sådan vattenbrist att det blev ransonering. Det berodde givetvis på regnbrist. Men det fanns också dom som ventilerade åsikten att vattnet var på väg att ta slut därför att alla migrantmuslimer tvättade sig fem gånger om dagen inför varje böntillfälle.
Vi kan skratta åt slik dumhet framkallad av rasistiska ideologiska föreställningar. Men bör minnas att detta sätt att tänka inträffar även i de bästa av familjer. Allt ont förklaras av en enda faktor – det som jag inte gillar!
Och från vänsterhåll ser motsvarande tankefigur ut ungefär så här: Det som är dåligt är nyliberalism. Det som är bra är vänsterpolitik. Om något i vänsterpolitiken till äventyrs blir fel är det också sannolikt nyliberalismens fel.
Eller ta moderater. För dem är allt knas i världen förorsakat av socialdemokratins ondska. Och om det knasiga fanns innan arbetarrörelsen dök upp på scenen, visar det bara hur diaboliska sossarna är.
Så där håller det på. Tankefiguren är så stark att alla, även vi som annars är perfekta i detta avseende, riskerar att drabbas.
Så vad göra?
Den enklaste för att komma framåt är att försöka se analytiskt på tillvaron. Ta bort de ideologiska skygglapparna och se verkligheten sådan den är.
”Den enklaste för att komma framåt är att försöka se analytiskt på tillvaron. Ta bort de ideologiska skygglapparna och se verkligheten sådan den är.”Stig-Björn Ljunggren
För egen del brukar jag gärna lyfta fram en händelse 1979 som startskottet för den svenska nyliberala epoken. Nämligen beslutet i riksdagen om att tillåta folk att bygga ett litet skjul på sin tomt, utan att fråga kommunen om lov. Det som kom att kallas för ”Friggebod”.
Idag verkar det fullständigt obegripligt. Varför skulle en kommun bry sig om någon bygger en lekstuga, en liten förrådsbyggnad eller övernattningsrum på sin tomt?
Men då var det kontroversiellt. Efter en intensiv riksdagsdebatt avgjordes frågan efter en 50/50-omröstning. Det var alltså först efter en lottdragning som svenska folket fick tillstånd av höga vederbörande att snickra lite på sin egen ägandes tomt.
Inte minst blev detta, och en del andra beslut, en ögonöppnare för socialdemokraterna. Som från den här tiden påbörjade ett förnyelsearbete, där åtskilligt idag är självklart, men då ansågs som ”nyliberalt”.
Därför bör vi fråga de som så gärna förkunnar sin avsky mot nyliberalismen, om de känner sitt gränslösa hat varje gång de går förbi en Friggebod, detta den nyliberale satans påfund?
Ryggar de tillbaka, ungefär som som nykterister inför supandet på utomhusserveringar, f ö en annan frihet som den nyliberala epoken burit fram?
Nä, knappast. Låt oss nu avsluta den nyliberala epoken genom att undersöka vad som fungerat och vad som inte fungerat. Coronan avslutar den epok som Friggeboden inledde.
Men kasta inte ut barnet med det nyliberala badvattnet.
Frågan är då vilken symbolfråga som ska inleda det nya? Ska en nyliberal reform som att tillåta försäljning av kräftor året om avskaffas? Eller finns något mer kreativt på den nya dagordningen?
