Söndagsskola: Kapitalismerna

Som exempel tog vi Uber, och skrev att ”transportnäringen hotas av 'Uber', och liknande nätbaserade transporttjänster som via mobiltelefonen sammanför folk som vill åka med folk som vill skjutsa. Eller erbjuder en smidig metod att transportera prylar. Utan någon taxiväxel eller budfirma. Och utan någon kontroll från myndigheter och branschorganisation. För att inte tala om fackets roll.”

Vi har fått påpekat för oss att detta inte riktigt stämmer. Alla förare som använder Ubers app i Sverige är licensierad taxiförare med taxilegitimation och taxitrafiktillstånd.

Därmed är det sagt. Och vi kanske samtidigt ska tillägga att det i Sverige finns flera av dessa plattformar som har kollektivavtal och hyggliga förhållanden för sina medarbetare. Medan några inte har det.

Mina egna kunskaper om Uber bygger är framförallt från andra länder, framförallt Storbritannien, men även Sydafrika. I bägge länderna har det funnits en del konflikter mellan den gamla taxinäringen och de digitaliserade intränglingarna.

Så poängen i min text förra söndagen kvarstår: Den digitala ekonomin kommer att förändra samhällsordningen, det är kapitalism, men en annan variant.

Därmed uppkommer också en konflikt mellan den gamla och nya kapitalismen. Drivkrafterna är desamma, att tjäna pengar på organisera samverkan mellan köpare och säljare, men där plattformsvarianten försöker eliminera mellanhänderna.

Dessutom erbjuder tekniken kanske i framtiden en ordning där människor, utan inblandning utifrån, kan samverka fritt och efter egna preferenser.

Och vi är alla med i denna förändring, vare sig vi vill det eller inte.

Många har exempelvis under coronakrisen upptäckt fördelarna med att ha digitala mötes- och arbetsformer. Kanske behöver vi inte lika stora kontorsytor i framtiden, eller har samma behov av att göra ständiga långresor.

Det kommer att kullkasta förutsättningarna för fastighets- och transportbranschen.

Vi har även ärt oss att det går att handla det mesta på nätet. Vilket leder till att många affärer kommer att tvingas slå igen. Liksom de medier som inte klarar av att anpassa sig till en tillvaro på nätet får problem.

Men det finns ytterligare en kapitalistisk variant som blir allt mer framträdande.

Det är den statskapitalistiska ordning som framförallt förknippas med Kina. En auktoritär, superrationell kapitalism, som inom kort kommer att vara den dominerande kraften i världen.

Det som utmärker den ordningen är att staten och kapitalet smälter samman, och blir två avdelningar av samma kontor. Som samverkar, dels för att överleva på den globala scenen, dels hålla ordning på alla hot som den digitala teknologin genererar underifrån.

Därför bör vi nog i framtiden tala om ”kapitalismerna” än ”kapitalismen” för att markera att den finns i olika varianter.