GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Söndagsskola om skatter, 3

En bok som ger inspiration till den som vill fundera över skatterna är Margaret Levis ”Of Rule And Revenue” (University of California Press, London 1988).
Publicerad 27 november 2021
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Kapitalet har blivit flyktigare i en tid när pengar också finns i form av kryptovalutor.
Kapitalet har blivit flyktigare i en tid när pengar också finns i form av kryptovalutor.Foto: Janerik Henriksson/TT

Hennes tes framgår tydligt av boktiteln – det handlar om makt och inkomster, eller styre och avkastning, och det är staten och skatten som står i centrum för analysen med den enkla utgångspunkten att historien om staten är historien om dess skatteuppbörd.

Metoderna för att utvinna skatt måste utvecklas i takt med att arbetsdelning och specialisering i samhälle och näringsliv förändras. Utvecklingen kräver dels nya metoder att få fram skatten, dels att statens insatser anpassas till samhällsförskjutningarna.

Exempelvis innebär globaliseringen att kapitalet blir mer flyktigt och svårare att beskatta - eller som nu på senare tid, uppkomsten av elektroniska konkurrerande valutor ger skattmasen huvudvärk.

”För att staten ska kunna ta upp skatt – och leverera det som staten måste för att kunna vara stat, exempelvis våldsmonopol, lagstyre och infrastruktur – måste den hela tiden utveckla sina beskattningsmetoder.”
Stig-Björn Ljunggren

För att staten ska kunna ta upp skatt – och leverera det som staten måste för att kunna vara stat, exempelvis våldsmonopol, lagstyre och infrastruktur – måste den hela tiden utveckla sina beskattningsmetoder.

Levi gör några antaganden för sin analys. Makthavaren kommer att försöka maximera sina inkomster, men gör det som en rationell och analytisk aktör. Staten är en predator. Men en smart predator, som resonerar kring för- och nackdelar med olika metoder för att utvinna skatt.

Staten måste hantera tre olika utmaningar i sina ansträngningar att öka sina intäkter:

1) Statens relativa förhandlingskapacitet, alltså makthavarens kontroll över ekonomiska och politiska tvångsmetoder.

2) Statens transaktionskostnader, alltså förvärvskostnaderna för att ta ut skatt, och skapa en fungerande uppbörd som inte kostar mer än den smakar.

3) Statens långsiktiga inkomstförväntningar, alltså den tidshorisont som makthavaren har för uppbörden, om förväntningarna är på lång eller kort sikt.

Levi gör ett antal nedslag i historien för att resonera kring hur staten hanterat dessa utmaningar. Hon undersöker skatteuppbörden bland annat under Romarriket, medeltiden och 1700-talets England, och noterar hur förhållandet mellan förhandlingskapacitet, förvärvandekostnaderna och förväntningarna samspelat till olika ageranden och strategier.

Några intressanta resonemang som Levis studie stimulerar är, enligt mina tolkningar:

- Staten kan i vissa lägen höja sina inkomster genom att minska kostnaderna för klara skatteuppbörden. Exempelvis genom att överlåta själva genomförandet åt den som bättre kan ett områdes teknologi, geografi eller logik, sk ”tax farming”. Alltså att staten ”auktionerar ut” rätten att ta ut skatt.

Den som vinner betalar staten i förskott, och tar sig sen uppdraget att få folk att betala och har då möjlighet att göra sig en vinst.

Tidigare lades detta ut på lokala aktörer, ”fogdar”, nuförtiden är en variant privata aktörer inom offentlig sektor.

- Ibland kan staten få in mer pengar genom att också sänka skatten (eller avskaffa den helt) på så sätt påverka undersåtarnas beteende så, att det ger högre eller säkrare intäkter till staten.

- Det finns en synergi mellan att staten skapar infrastruktur (vägar, valuta, enhetliga måttsystem, marknadsplatser, väldefinierad äganderätt, etc) i syfte att utvinna mer skatt - och att det samtidigt stimulerar folks ekonomiska och samhälleliga aktiviteter.

- Ett viktigt förhållande är att skatteuppbörden är intimt förknippad med vad de som betalar förväntar sig få tillbaka. Staten måste klara att leverera det som skatterna är tänkt att betala.

- Centralt för människors benägenhet att betala skatt är uppfattningen om hur andra personer i omgivningen gör. Den som tror att andra smiter undan kommer själv att försöka göra det. Folk förväntar sig likvärdig behandling.

Att skapa transparenta och tydliga skatteregler blir därför centralt för att få ett fungerande system. Framförallt att göra de olika metoderna ”naturliga” och undvika improviserad skatteinhämtning, alltså oförutsägbar och sporadisk rekvisition av resurser från samhällets aktörer.

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post