Söndagsskola om veganism

Veganismens utgångspunkt är att exkludera alla animaliska produkter från kosten. Det innebär förutom att utesluta kött, inklusive fisk, skaldjur och fågel, så hamnar inte heller mejeriprodukter eller ägg på tallriken. Det är även många veganer som i dag utesluter honung då bidrottningen dödas när hon inte längre lägger tillräckligt många ägg.

Till dessa grundregler tillkommer också en mängd E-nummer som det i ärlighetens namn är omöjligt att hålla koll på utan att ha ett fotografiskt minne. Den enkla lösningen är därför att ladda ner en E-nummer guide eller surfa in på valfri hemsida som listar veganska livsmedel om du ska ha en vegan på besök. Men det vanligaste animaliska E-numret att se upp för är E120, vilket är soltorkade löss som används som färgämne i bland annat godis.

Men. Den veganska livsstilen handlar inte enkom om det som stoppas i munnen. Det veganska sällskapet definierar veganism som: “En filosofi och ett sätt att leva som strävar efter att exkludera - i den utsträckning det är möjligt och praktiskt - alla former av exploatering och grymhet mot djur för mat, kläder eller annat syfte.” En fulländad livsstil enligt veganska principer innebär med andra ord en strävan efter att använda alternativ till alla typer av animaliska produkter. Skinnsoffa? Nej tack. Mockaskor? Knappast. Stickad ulltröja? Avstår.

Syftet med en vegansk livsstil är inte uteslutande djurens välfärd, även om det för många, inklusive undertecknad, var den primära anledningen till beslutet att bli vegan. Det är numera mer vanligt förekommande att en person väljer en vegansk livsstil av klimatskäl.

Enligt Naturskyddsföreningen står produktionen av kött, mejeriprodukter och foder för nästan lika stor klimatpåverkan som transportsektorn. Det handlar om utsläpp av metan, koldioxid och lustgas. På sin hemsida konstaterar Livsmedelsverket att djurproduktionen står för hela 15% av alla utsläpp av växthusgaser. Av alla typer av kött är det nötkött som bidrar allra mest till utsläppen av växthusgaser. En annan miljöaspekt är också den övergödning av grundvatten och vattendrag som är kopplat till djurhållningen.

Men vissa andra byter också till en vegetarisk eller vegansk livsstil av hälsoskäl. Livsmedelsverket lyfter fram att det finns hälsofördelar med att dra ner på sin konsumtion av kött och chark, då dessa livsmedel bland annat ökar risken för cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. En vanlig invändning mot en vegansk kosthållning är att det inte går att få i sig alla näringsämnen och vitaminer som man behöver. Det stämmer att B12 och vitamin D inte naturligt förekommer i veganska livsmedel. Men faktum är att B12 och vitamin D är tillsatta i de flesta - om inte alla - växtbaserade alternativ till mjölk och yoghurt. Det finns dessutom särskilda vitaminer framtagna för veganer numera, så i praktiken är inte detta ett problem.

En annan seglivad myt tycks vara att en vegan inte kan få i sig tillräckligt med protein. På restaurangerna, särskilt förr, kunde det enda veganska på menyn vara en oinspirerad sallad utan någon proteinkälla. Ibland utan några kolhydrater också. Med tanke på detta är det kanske inte så konstigt att vegetarisk, men framförallt vegansk mat, har fått ett dåligt rykte.

Men att få i sig protein som vegan är egentligen inga problem alls. Linser, böner, tofu, spenat eller broccoli är de uppenbara valen. Men ska det vara något lite mera spexigt kan man välja tempeh, oumph eller seitan. De veganska proteinalternativen har ökat markant, inte minst de senaste tio åren. Sedan är nötter en annan källa till protein man kan ta till i brist på annat.

Att vara vegan innebär inte heller att du måste äta nyttigt och hälsosamt hela tiden. Det finns veganskt godis, glass, ost och chips. Dessutom har många snabbmatskedjor och restauranger nu veganska alternativ. På Ronnebygatan i Karlskrona går det med lätthet att hitta vegansk pizza och hamburgare om den nyttigare thailändska eller indiska maten inte lockar. Låt det väl smaka.