Stig-Björn Ljunggren: ”Dumheter på styltor”
Två personer som borde lära sig den läxan är en partiledare och en präst.
Partiledaren är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Han verkar nu instämma i den något ambivalent inställning till den avgående presidenten Donald Trump som några av hans partikamrater uttryckt.
Förvisso kan vi förstå uttalandena av Åkesson som ett indirekt fördömande av Trump och hans anhängare, men han lyckades ändå trassla in sig i ett resonemang som tyder på att han föredrar Trump före Biden.
Sverigedemokraterna, som säger sig vara ett socialkonservativt parti, uttrycker sig således som att de stödjer en politisk rörelse som försöker göra revolution. Förvisso något taffligt, men det är ändå ett handlande som borde göra en konservativ bekymrad
Det har också, från annat håll, framhållits att eftersom några av revoltörerna hade mjukisbyxor på sig, så var det nog kanske inte så allvarligt. Men för den som har principer så spelar det ingen roll om våldtäktsmannen lyckas med sitt uppsåt eller inte.
Vad SD-are, och förvisso andra, har att lära sig är att den politiska retoriken måste anpassa sig efter fyra olika förhållanden:
1) Det går att säga rätt sak vid rätt tillfälle. Exempelvis ”Amen!” i kyrkan. Det passar nästan alltid in.
2) Det går att säga fel sak vid fel tillfälle. Exempelvis använda en ålderdomlig synonym till ”chokladboll”. Det är alltid dumt.
3) Det går att säga fel sak vid rätt tillfälle. Exempelvis att under ett hetsigt möte försöka lugna ner känslorna genom att sjunga ”We Shall Overcome!”. Det är inget fel på den sången, men den kan vara malplacerad.
4) Det går att säga rätt sak vid fel tillfälle. Exempelvis börja humma förlåtande om Donald Trump och republikanerna i en situation där en mobb har stormat en demokratins högborg därför att de inte accepterar ett valresultat.
För det går att diskutera vad Trump lyckats åstadkomma, exempelvis försatt det politiska etablissemanget i Washington i gungning och ökat sitt väljarstöd i höstens val trots all kritik han mött från alla håll och kanter.
Det är värt att diskutera. Men inte nu. För tillfället drar vi nämligen upp ett kritstreck som skiljer det öppna samhällets vänner från dess fiender.
Det Åkesson och hans SD-vänner gör är helt enkelt dumheter. De är, kanske föga förvånande, på väg att ställa sig på fel sida av det demokratiska kritstreck som händelserna i USA ritat upp..
Den andre personen som lärt sig en läxa de senaste dagarna är en präst i Mörrum. Att företräda Svenska Kyrkan och samtidigt skriva reaktionär skit på sociala medier är inte lämpligt.
”Att företräda Svenska Kyrkan och samtidigt skriva reaktionär skit på sociala medier är inte lämpligt.”Stig-Björn Ljunggren
Visst kan vi ha viss beundran för någon som utan att blinka blandar vidrigheter om andra folkgrupper med salvelsefulla bugningar för kristendomen, och dessutom gör det under eget namn, eftersom den sortens figurer försöka vara anonyma.
Det skulle kunna betecknas som modigt, men i det här fallet är det troligtvis inte bara dumt, utan ett exempel på att dumheter kan utövas även på styltor.
