Sverige höjer garden rejält
Han är mån om att vara en samlande kraft i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det blir svårt när ett nytt högerkonservativt block är under bildande. Moderaterna vill återigen bli Sveriges mest försvarsvänliga parti.
Efter murens fall 1989 har det skett stora neddragningar och omorganisationer i försvarsmakten. Optimismen om ett mer fredligt och demokratiskt Ryssland var stor efter Sovjets upplösning. Det var begripligt när den ryske ledaren hette Boris Jeltsin. Ryssland öppnade sig och en demokratisering skedde i landet.
Svenska försvaret har under en lång tid efter murens fall 1989 gjort neddragningar och omställningar. En tidigare ÖB konstaterade att Sverige kunde högst försvaras en vecka vid ett begränsat område. Det var ett chockbesked.
När Vladimir Putin, som handplockades av Jeltsin, började en omorientering till ett mer auktoritärt och nationalistiskt Ryssland hängde Sverige inte med i svängarna.
Ryssland startade krig mot Georgien, annekterade Krim, pressade de tre baltiska staterna som anslöt sig till Nato, började krig i östra Ukraina, blev aggressivt i Östersjöområdet plus startade påverkanskampanjer och desinformation. Putin vill vara Rysslands starke man.
Den nytillträdda moderatstyrda regeringen efter valet 2006 fattade vettlösa beslut om stora miljardneddragningar i försvaret för att finansiera fler jobbskatteavdrag. Den yttersta konsekvensen blev att Gotland förlorade militär närvaro.
I backspegeln var det galenskapens år i försvarspolitiken. Den nytillträdda rödgröna regeringen placerade återigen soldater på Gotland efter valet 2014.
Det av tradition mest försvarsvänliga partiet, Moderaterna har återgått i rollen som det parti som anslår allra mest pengar till försvarsmakten. Pengar som ännu inte finns. Sydöstran kommenterade saken på måndagen.
Det som sker nu under försvarsminister Peter Hultqvist, S, är en rekordstor höjning av försvarsanslagen under 2021-2025. Inte sedan 50-talet har anslagen ökat så kraftigt, 25 miljarder. Samsynen mellan partierna och över blockgränsen är stor för denna kraftsamling. Kraftsamlingen har stöd i folkdjupet.
ÖB Micael Bydén meddelar samtidigt att alla satsningar kommer inte klaras av före 2025. Tempot är för högt. Men faktum kvarstår att svensk försvarsförmåga ökar kraftigt under 2020-talet. Det är ett rejält trendbrott. Tyvärr finns en tradition att försvarsbudgetar återkommande är underfinansierade.
Nu gäller det att beslutsunderlagen till nästa försvarsbeslut i höst blir hållbart och realistiskt.
