Ta makten och behålla den
Han och Bo Hammar satt i flera år i riksdagen för Vpk, senare Vänsterpartiet. Borgerliga ledarsidor och partiledare pekar idag ut gamla Vpk för 45 år sedan som ett odemokratiskt parti. Det fanns förbindelser mellan Vpk-ledningen och parti- statsledningar i gamla Sovjet och övriga länder i Östeuropa.
Jag minns valrörelsen 1976 när Lars Werner var nyvald partiordförande. Han fick i varje utfrågning i media frågor om Jörn Svenssons bok ”Du ska ta ledningen och makten.” Jag läste den då och jag har läst om den i helgen.
Hans teser och teorier om ”bygget av socialismen” i Sverige gjorde det inte lättare för Lars Werner och Vpk i valrörelsen. Det var ett parti som alltid fick förlita sig på kamrat fyra procent för att komma in i riksdagen.
Jörn Svensson var en skicklig debattör, men hans bok övertygar inte om partiets demokratiska sinnelag på 70-talet. Hans tes var att den socialistiska demokratin var överlägsen den borgerliga demokratin. När den socialistiska demokratin var på plats kunde den inte röstas bort.
Svensson är grumlig i sin analys om en framtida regering med ett kommunistiskt parti i regeringsställning kan lämna ifrån sig makten efter en valförlust. Svensson skriver; ”Teoretiskt vore det möjligt att borgerliga grupper under ett socialistiskt samhällssystem skulle vinna ett val till folkrepresentationen. Men det kan självklart inte betyda en återgång till kapitalismen.”
Lars Werner fick frågor om detta i valrörelsen 1976. Jag minns inte vad han svarade. Men svaren kunde inte vara övertygande hur mycket han än försäkrade om partiets demokratisyn. Det klasslösa samhället är det verkligt fria samhället, slog Jörn Svensson fast.
Han beskriver en utopi som inte kommer att förverkligas i vår livstid. Det går inte att bygga politik på utopier. Den som tror det lever i en illusion.
Vpk samlades till kongress i maj 1990, sju månader efter Berlinmurens fall. Kommunistiska regeringar föll som käglor i Östeuropa och Sovjet kollapsade 1991. Partikongressen beslutade efter lång debatt att K:et (Kommunisterna) skulle strykas med röstsiffrorna 136 mot 133. Det var med vånda partikongressen bröt med kommunismen.
Idag finns inte kommunismen i svensk politik. Det finns ingen kommunism i Europa heller med statsbärande kommunistiska partier. Vänsterpartiet är ett reformerat vänsterparti som samlar runt tio procent av väljarna.
Partiet har kvar sympatier för regimerna på Kuba och i Venezuela. Det är problematiskt men inte uttryck för något antidemokratiskt. (V) tar avstånd från diktatur och auktoritära regimer och är fast förankrat i vår parlamentarism och flerpartisystem.
Jörn Svenssons uppmaning att ”Du ska ledningen och makten” betyder inget i det parlamentariska arbetet. Politisk makt utövas i val och i voteringar. Partiledaren Lars Ohly var den siste kände uttalade kommunisten.
Den tidigare partisekreteraren Bo Hammar kunde konstatera i en bok att han tagit ett långt farväl till kommunismen. Han lämnade senare också Vänsterpartiet.
Att göra upp med sin historia är svårt. Ett riksdagsparti, SD, vill inte ens göra upp med sin historia. Man förmår inte heller.
