unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Trump den oberäknelige

Spänningarna mellan USA och Iran dessa januaridagar påminner om spänningarna mellan USA och Sovjetunionen i oktober 1962. Kubakrisen då och Irankrisen idag är naturligtvis inte helt identiska - historien upprepar sig aldrig. Men det finns mekanismer i dessa båda internationella kriser som påminner om varandra.
Donald Trump, talade inför mediakåren i Vita huset utan efterföljande frågor. Han backades upp av ministrar och generaler i bakgrunden, Någon avspänning i konflikten med Iran finns inte. Foto: Evan Vucci, AP
Donald Trump, talade inför mediakåren i Vita huset utan efterföljande frågor. Han backades upp av ministrar och generaler i bakgrunden, Någon avspänning i konflikten med Iran finns inte. Foto: Evan Vucci, AP
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.

USA-presidenten John F Kennedy satte upp en sjöblockad mot kärnvapenlastade sovjetiska fartyg på Atlanten. De båda dåvarande supermaktsledarna Kennedy och Sovjets Chrustjov ville inte ha ett storkrig som kunde leda ett förödande kärnvapenkrig.

Till slut stoppade Chrustjov fartygen och krisen trappades ned. Samtal startade som bland annat innebar att en direktkopplad telefonlinje mellan Vita Huset och Kreml, heta linjen. Supermakterna skulle förebygga framtida spänningar och kriser. Det hände under Kalla kriget.

Det världen nu bevittnar är ett regionalt krig i Mellanöstern som hotar att bli ett internationellt krig. Alla världens ledare har mer eller mindre uppmanat Trump i USA och Irans andlige ledare Ali Khamenei att trappa ned konflikten dem emellan. Ingen vill ha ett storkrig som går överstyr.

Irans hämnd på USA efter attentatet mot den iranske generalen Qassem Soleimani i fredags blev en raketattack mot USA-baser i Irak på onsdagen. Ingen människa dödades. Många bedömare såg attacken som en signal från Iran att avbryta upptrappningen av konflikten. Presidenten slog fast att USA aldrig kommer tillåta iranska kärnvapen. Tidigare på onsdagen hade Trump i ett twitter sagt att ”allt är väl.” Ett dunkelt uttalande.

I Trumps tal inför mediakåren i Vita huset på onsdagskvällen (med generaler och ministrar i bakgrunden) kom inget besked om nya militära aktioner. Trump kommer att uppmana Natoalliansens ledare att stödja USA i konflikten med Iran. När detta skrivs finns ännu ingen kommentar från Natochefen Jens Stoltenberg.

Det som oroar världsopinionen är Trumps oberäknelighet. Fortfarande finns obesvarade frågor om hans strategi i Mellanöstern. Hans brist på ledarskap skapar oro i världen. Han ska snart ställas inför riksrätt. Han är en splittrande president i supermakten USA.

Att vara ledare för världens enda supermakt innebär ett oerhört ansvar. Den religiösa diktaturen i Iran är ett hot mot internationell fred och säkerhet. Det är ett faktum världen har att förhålla sig till. Regimen i Teheran piskar upp hatstämningar i sitt land mot västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet.

Om majoriteten av iranska folket stöder regimen går inte att veta. Om Trump ökat sina chanser i årets presidentval går heller inte att veta.

Om Trump tror att han kan få bort regimen i Iran med militärt våld är det äventyrspolitik. Han fortsätter med hårda sanktioner mot Iran. Allting pekar på ett fortsatt spänt läge i Mellanöstern. Krisen har inte trappats ned. Den består.