TV-debatten: Blir det gyttjebrottning?
Kan debatterna påverka det och ge någon av kandidaterna en skjuts framåt? Kanske, men troligare är att det opinionsläge som länge varit stabilt under pandemin förblir så även när debattlarmet lagt sig.
Kombattanterna kunde inte vara mer olika – i ena ringhörnan den kallhamrade cynikern Trump, som kan säga vad som helst för att komma åt motståndaren. I den motsatta hörnan den empatiske Biden som är klart mer erfaren men som ibland har svårt med orden och lätt kan bli känslosam. Trumps debattstil är den offensive sluggerns. Någon kanske minns hur han i en av debatterna mot Hillary Clinton 2016 hotfullt gick bakom henne när hon talade och lovade att försöka få henne åtalad om han vann.
Biden har deltagit i många debatter och ofta gjort bra ifrån sig med tydliga svar. Men med tilltagande ålder (han fyller 78 efter valet) har han blivit sävligare och mera ojämn. Hans debattstrategi går ut på att så mycket som möjligt tala om sakfrågorna och blanda det med kritik mot Trump.
Frågan är hur han reagerar om presidenten tar till det grova artilleriet och attackerar Bidens son Hunter, något som skett i rader av Twitter-meddelanden. Då gäller det för Biden att hålla huvudet kallt och inte svara med samma mynt. Blir det fråga om gyttjebrottning dras båda ner i dyn, och det lär Trump tjäna mest på.
TV-debatterna har varit obligatoriska inslag i USA-valrörelserna sedan 1960. Studier visar att de trots stor uppmärksamhet sällan har någon mätbar effekt på valutgången. De förstärker redan existerande åsikter, men får sällan väljarna att byta parti.
Spännande blir det hur som helst när kandidaterna nu gör sig redo att äntra ringen. Stig åt sidan sekonder, och låt gonggongen ljuda!
Erik Åsard
Professor emeritus i nordamerikastudier
Uppsala universitet
