Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Har vi smält Januariavtalet?

Årets första maj blir extra intressant. Men det kan finnas många intressanta dagar innan arbetarrörelsen mobiliserar på vår enda icke-religiösa helgdag. Vad kommer statsminister Stefan Löfven, S, Karl-Petter Thorwaldsson, LO och Jonas Sjöstedt, V, säga om Januariavtalet i sina första majtal?
Publicerad 28 januari 2019
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
F.d, statsrådet Anna Johansson, S, tillsammans med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson under 1 maj ifjol. Vad säger han om Januariavtalet på första  maj i år?  Foto: Adam Ihse / TT
F.d, statsrådet Anna Johansson, S, tillsammans med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson under 1 maj ifjol. Vad säger han om Januariavtalet på första maj i år? Foto: Adam Ihse / TT

Löfven kommer oförbehållsamt försvara avtalet mellan regeringspartierna och Centerliberalerna. Alternativet med en ren högerregering är alltid sämre för vanligt folk. Karl-Petter Thorwaldsson kommer uppmana och varna regeringen för att vara för eftergiven mot de borgerliga samarbetspartierna. Det ingår i hans roll att hindra S att gå för långt högerut.

Jonas Sjöstedt kommer dundra om förräderiet mot arbetarrörelsens grundläggande värderingar. Men alla vet att det blir mest dundrande. Vänsterpartiet kan aldrig medverka till att den rödgröna regeringen ska falla med risk för regeringskris, nyval och ny seg regeringsbildning.

Annons

Centern och Liberalerna kan däremot bli sugna att bråka med Löfven ungefär när halva mandatperioden har gått. Både Stefan Löfven, Isabella Lövin, Annie Lööf och Jan Björklund har tvingats att gå i politisk spagat.

De borgerliga partiledarna ska försöka bedriva oppositionspolitik och samtidigt försvara ”liberala” delar av regeringspolitiken. Det går inte att säga att Sverige behöver en ny regering denna mandatperiod om man är centerpartist eller liberal.

18 dar efter Januariavtalet presenterades har det börjat sjunka in i folks medvetande. På måndagskvällen hade socialdemokratiska arbetarkommunen i Karlskrona ett medlemsmöte som tog upp Januariavtalet till diskussion.

Magnus Manhammar, S-ledare i Karlskrona och riksdagsman var på plats. Så här långt har det inte stormat i partiet. Även om irritationen i LO-leden är stor har det inte hörts avgångskrav och nyvalskrav därifrån. Inte ens Vänsterpartiet har krävt något sådant.

Men första maj om 13 veckor kommer det att låta annorlunda i demonstrationstågen. Det ska bli intressant att se vad som står på plakaten. Paroller av typen ”Rör inte anställningstryggheten” och ”Alla ska ha rätt att ha råd att bo” kommer att synas i demonstrationstågen.

I lördags var jag inbjuden till ett panelsamtal i Halmstad om Socialdemokratins vägval. Jan Edling, tidigare utredare på LO och Patrick Björk, riksdagsledamot var också inbjudna. Publiken får nog räknas till åldersgruppen 55+. Värdar för mötet var Tankesmedjan Kompassen och Europa Direkt i Halland. Kajsa Aldstedt, S, ledde tankeutbytet.

Det hördes inga protester mot Januariavtalet bland åhörarna. Men däremot en stor vilja att förstå och debattera svensk inrikespolitik i ett komplicerat parlamentariskt läge. Kunde Sverige valt en tysk modell med en stor koalition mellan S och M i en gemensam regering? Ingen sympatiserar med den tanken.

Hellre då att högerpartierna M, KD och SD trängs ut på högerflanken utan inflytande.

Åhörarna ville veta varför Sölvesborgs kommun inlett ett samarbete mellan M, SD och KD (plus ett lokalt parti, SoL). Den sortens högerkoalition väcker förundran. Det är begripligt.

Borgerligheten och den avsomnade Alliansen har inte några gemensamma nationella manifestationer av typen 1 maj. De nya moderaterna (som inte längre är nya) hade några år egna första majmöten men de självdog. Förhoppningsvis kan borgerliga tankesmedjor av typen Timbro bjuda in till tankeutbyte om vart borgerligheten är på väg i Sverige.

Annons

Eller ska debatten på högerkanten bara bestå av ilskna personpåhopp på Annie Lööf och Jan Björklund? Så illa kan det väl ändå inte vara i det borgerliga Sverige?

Hans BülowSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons