GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

2,5 miljarder mer för att bekämpa brott

Regeringen vill satsa 2,5 miljarder mer för att bekämpa brott under 2022.
Pengarna ska bland annat användas till kameror och annan teknisk utrustning för polisen.
Politik • Publicerad onsdag 11:17
Justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S).
Justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S).
Foto: Anders Wiklund/TT

Av de drygt 2,5 miljarderna går 500 miljoner till polisen, varav 400 miljoner för att öka den tekniska förmågan.

Det handlar bland annat om att sätta upp fler fasta kameror, som både ska skapa trygghet och samla in bevis till exempel vid skjutningar.

Enligt polisen finns en stor efterfrågan på fasta kameror, särskilt i utsatta områden.

– Jag har varit mycket i utsatta områden och jag känner inte att det finns ett motstånd mot kameror. Medborgarna vill ha kamerorna och ha upp dem snabbare, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Enligt honom finns idag 450 kameror uppsatta. Den riktade satsningen på teknik ska fortsätta kommande år.

Går snabbare nu

Orsaker till att det i dag inte finns fler kameror beror på administrativa utmaningar och problem med fastighetsägare, som nu börjar lösa sig, uppger Damberg.

Det föreslagna budgettillskottet ska också bland annat användas till teknik för att komma åt krypterad information i datorer och telefoner.

Åklagarmyndigheten föreslås få ett höjt anslag med 186 miljoner 2022. Antalet åklagare steg till 1 032 förra året. Målet är utöka åklagarna med 35-45 per år så att antalet når 1 200 år 2025.

Domstolarna föreslås få ett tillskott på 135 miljoner kronor nästa år.

Kriminalvården ska, enligt budgetpropositionen, få ett tillskott på 800 miljoner kronor för 2022, för att kunna fortsätta bygga ut antalet häktes- och fängelseplatser.

Nyligen införda och kommande straffskärpningar, till exempel minskad straffrabatt för unga, gör att Kriminalvården beräknar att fängelseplatserna behöver bli 1 200 fler till 2024. Medeltalet för antalet fångar på fängelser beräknas öka från 5 500 i år till 6 280 2024, enligt myndighetens budgetunderlag.

"Är småpotatis"

Tillskottet till rättsväsendet 2022 är i stort vad myndigheterna begärt.

Moderaterna tycker ändå inte att 500 miljoner mer till polisen 2022 räcker.

– Det här är småpotatis, säger M:s rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Han uppger att M vill ge pengar till tusen kameror fler än regeringen.

Forssell saknar också en förlängning av den riktade lönesatsningen till polisen som M och KD drivit igenom. Enligt honom är den helt avgörande för att locka fler att vilja bli poliser.

TT: Men varför begär inte polisen högre anslag om det behövs mer?

– Det är en bra fråga, som man kanske får ställa till polisen. Vi (M) utgår snarare från vad som krävs för att få ordning på den här situationen, där skjutningar bara fortsätter att eskalera, säger Forssell.

Fler ska omhändertas

I polisens budget finns sedan tidigare en anslagshöjning 2022 för att klara målet om 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. För 2023 får polisen 2,3 miljarder för att klara polismålet.

Utöver mer pengar till rättsväsendet och kriminalvården vill regeringen lägga mer pengar på brottsförebyggande åtgärder.

Det handlar framförallt om att staten tar en del av kostnaderna från kommunerna för LVU-placeringar av unga på SiS-hem.

– I och med att kostnaderna är så höga så finns ofta en risk att man väntar för länge med ett omhändertagande eller väljer andra öppna åtgärder, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

– Vi har haft alldeles för många ungdomar som vuxit upp i kriminella miljöer.

En sådan subvention till kommunerna har funnits tidigare och visat sig vara viktig, enligt justitieministern.

Fakta: Föreslagna anslagshöjningar 2022

Polisen: 500 miljoner kronor (mkr)

Åklagarna: 186 mkr

Domstolarna: 135 mkr

Ekobrottsmyndigheten: 105 mkr

Rättsmedicinalverket: 36 mkr

Kriminalvården: 800 mkr

Säpo: 63 mkr

Tullen: 70 mkr

Kustbevakningen: 10 mkr

SOS Alarm: 20 mkr

LVU-placeringar i SiS-hem: 484 mkr

Våldspreventiv förstärkning, SiS-hem: 100 mkr

Avhopparverksamhet: 15 mkr

Sluta skjut-verksamhet: 10 mkr

Övrigt: 59 mkr

Summa: 2,594 miljarder kronor

Källa: Justitiedepartementet

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.