GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Algblomningen övervakas från rymden

Det varma vädret har fått algblomningen att ta fart ute till havs. Numera används satelliter för att kartlägga och varna när stora ansamlingar av alger är på väg mot våra kuster.
Miljö • Publicerad 25 juli 2021
Satelliter används för att övervaka algblomningen. Sensorerna är specialinriktade på analys av vatten och kan mäta mängden alger och identifiera algblomning på ett tidigt stadium. Pressbild.
Satelliter används för att övervaka algblomningen. Sensorerna är specialinriktade på analys av vatten och kan mäta mängden alger och identifiera algblomning på ett tidigt stadium. Pressbild.
Foto: Europeiska rymdorganisationen ESA handout/TT
Sentinel-3 övervakae havet och har olika optiska och infraröda sensorer som mäter havets färg och yttertemperatur. Pressbild.
Sentinel-3 övervakae havet och har olika optiska och infraröda sensorer som mäter havets färg och yttertemperatur. Pressbild.
Foto: Europeiska rymdorganisationen ESA handout/TT
Tack vare satelliterna kan åtgärder som att varna för att dricka eller bada i vattnet sättas in snabbare. Arkivbild.
Tack vare satelliterna kan åtgärder som att varna för att dricka eller bada i vattnet sättas in snabbare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

Algblomning i stor mängd gör vattnet giftigt och kan vara direkt farligt, både för människor och för husdjur. Därför är det viktigt att allmänheten får information om var i Sverige det kan innebära en hälsorisk att bada eller dricka vattnet.

Att manuellt ta ta vattenprover ute till havs är inte längre det enda sättet att förutsäga algblomningens framfart. Data från rymdsatelliter kan berätta vilka slags partiklar som finns i vattnet och hur höga koncentrationerna är i ett område.

– Med hjälp av satellitbilderna kan bland annat SMHI ta fram aktuella kartor som visar de områden där det för tillfället inte är säkert att bada, säger Tobias Edman, som arbetar med innovation och samhällsnytta på Rymdstyrelsen.

Exakta ögonblicksbilder

Satelliterna, som är en del i EU:s miljöövervaknings- och säkerhetsprogram Copernicus, har känsliga sensorer som avläser olika färger i vattnet, där varje färg ger ett visst mätvärde. Färgen avgörs av vilka partiklar och alger som finns i vattnet.

– Det är främst satelliterna Sentinel 3 kompletterad med Sentinel 2 som övervakar algblomningen. Sentinel 3 skickar bilder på daglig basis som är lite grövre i upplösningen. Bilderna från Sentinel 2 har en bättre upplösning, men de får vi i Sverige tillgång till varannan till var tredje dag, säger Tobias Edman.

Tack vare satelliterna kan man väldigt exakt se var algerna finns ute i havet och med hjälp av modeller för strömmar kan man också se hur de kommer att förflytta sig. Satellit-övervakningen av alger i Östersjön kom igång på försök redan under 1990-talet och sedan dess har tekniken förfinats.

– Det började med manuella tolkningar och inte så frekventa. Sedan några år tillbaka använder sig SMHI av automatiska analyser och tolkningar. Det ger väldigt bra och uppdaterade ögonblicksbilder vilket gör att man snabbt kan komma ut med information, säger Tobias Edman.

Kombination av källor

Forskning som utgår från satellitdata är snabbt växande och Copernicusprogrammet är ett av de viktigaste forskningsområden som stöds av svenska Rymdstyrelsen. Satelliterna användas också för att samla in data över en längre period. Då är syftet med övervakningen att kunna göra en mer generell kvalitetsbedömning av vattnet.

Om vattnet visar sig vara av sämre kvalitet kan det bero på att avrinningsområdet behöver åtgärdas med anläggning av våtmarker och skyddszoner eller att det behövs jobbas mer med reningen från enskilda avlopp eller reningsverk.

– Satellitövervakning är en väldigt värdefull resurs, men vid den långsiktiga övervakningen så handlar det lika mycket om att få tillgång till information från andra mätverktyg. Det är i slutändan kombinationen från olika informationskällor som indikerar vilka insatser som krävs för att förbättra vattenkvalitén, säger Edman.

Fakta: Satellitövervakning av havet

2014 inrättade EU-kommissionen tillsammans med den europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency) det så kallade Copernicusprogrammet. Målet är att förbättra miljöövervakningen och att kartlägga effekter av miljöförändringarna.

Genom sju olika satelliter (sentineller) övervakas alla jordens landområden, haven och atmosfären. Övervakningen ger information om till exempel utbredning av moln och is, om skogsbränder och översvämningar.

Sentinel-3 är gjort för att övervaka havet och har olika optiska och infraröda sensorer som mäter till exempel havets färg och yttertemperatur.

Källa: Havet.nu

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.