Allmänna arvsfonden bidragsgivning granskas
"Vi kommer bland annat att titta närmare på vilka kontroller som görs av de organisationer som ansöker om pengar, och vad pengarna sedan används till", säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Fonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att ändra i arvsrätten. Arv från personer utan släktarvingar eller giltigt testamente skulle gå till allmännyttiga ändamål.
Ideella organisationer som driver verksamhet för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer som fyllt 65 år, kan få stöd ur fonden.
I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av fondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Det året delades över 800 miljoner kronor ut i projektstöd och över 200 miljoner kronor i lokalstöd.
Fondens intäkter växer sedan länge fortare än bidrag fördelas. Det innebär att konkurrensen om pengarna är låg och att risk finns för att kvaliteten i beviljade projekt minskar, skriver Riksrevisionen.
Den påpekar också att medier under åren rapporterat om missbruk och svag kontroll av Allmänna arvsfondens bidragsgivning.
Fakta: Granskningen
Riksrevisionens granskning ska svara på om Allmänna arvsfondens pengar fördelas effektivt och på ett förtroendeingivande sätt i enlighet med uppsatta mål.
Granskningen ska bland annat fokusera på Kammarkollegiets kontroll av mottagarorganisationerna och de pengar som betalats ut.
Fondens intäkter eller dess kapitalförvaltning omfattas inte av granskningen.
En granskningsrapport är planerad till november i år.
Källa: Riksrevisionen
