GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Tillväxtchock kan pressa upp räntorna

Den svenska tillväxten ser betydligt starkare ut än väntat i en färsk BNP-indikator från Statistiska centralbyrån (SCB).
I kombination med inflationsindikatorer bäddar det för åtstramningar från Riksbanken.
Ekonomi • Publicerad 28 oktober 2021
Den starka svenska tillväxten kan tvinga riksbankschefen Stefan Ingves att vidta åtgärder för att kyla av ekonomin. Arkivbild
Den starka svenska tillväxten kan tvinga riksbankschefen Stefan Ingves att vidta åtgärder för att kyla av ekonomin. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/TT
Högre pris på drivmedel lyfter inflationsindikatorerna. Arkivbild
Högre pris på drivmedel lyfter inflationsindikatorerna. Arkivbild
Foto: Bertil Ericson/TT

Efter svackan i augusti fick den svenska tillväxten ny fart i september, visar SCB:s preliminära BNP-indikator för månaden.

För hela tredje kvartalet ger det det en tillväxt på 4,7 procent i årstakt och 1,8 procent jämfört med andra kvartalet. Det är väsentligt starkare tillväxtsiffror än väntade 3 i årstakt och 1 procent mot kvartalet före.

– Allting går bra under tredje kvartalet. Det är en väldigt bred uppgång, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, om vad som driver på utvecklingen.

– Det är särskilt starkt då vi vet att brist på insatsvaror tyngde tillväxten under tredje kvartalet. Vi vet ju att fordonsindustrin hade produktionsstopp i slutet av augusti och början på september – men trots det går ekonomin starkt, tillägger han.

"Inflationsindikatorerna slår i taket"

Han räknar med att de oväntat starka BNP-siffrorna kan tvinga prognosmakare att skruva upp sina prognoser för helåret. Det kan även pressa Riksbanken att börja strama åt sina stimulanser snabbare än vad direktionen hittills flaggat för.

– Viktigt i dagens dataskörd är också att inflationsindikatorerna slår i taket, säger Isaksson.

Detta gör att även de flesta inflationsprognoser som ligger på marknaden ser låga ut, enligt chefsanalytikern.

Kollegan Olle Holmgren noterar också inflationsindikatorerna från Konjunkturinstitutet (KI), där konsumentpriserna stiger och detaljhandeln flaggar för de största prishöjningarna sedan motsvarande mätningar började göras 2003.

Men han noterar att det i första hand handlar om drivmedelspriser.

"Prishöjningsplanerna i andra sektorer är stort sett oförändrade i oktober", skriver han i en kommentar.

Isaksson ser dock motiv till penningpolitiska åtstramningar i KI-siffrorna.

– Det ökar sannolikheten för att Riksbanken agerar nästa år. Vi tror att en minskning av Riksbankens balansräkning – alltså att man minskar innehavet av obligationer – är mer sannolikt än en räntehöjning, säger Isaksson.

"Räntorna har bottnat"

Ett minskat innehav av obligationer på Riksbankens balansräkning innebär också ett tryck uppåt på räntorna för svenska hushåll och företag.

– Det är ingen dramatisk ränteuppgång vi ser än så länge. Men räntorna har bottnat och det rör sig uppåt, säger Isaksson.

Detta skulle enligt Isaksson ligga i linje med hur centralbanker i omvärlden agerar just nu, med räntehöjningar i Norge och Nya Zeeland och tydliga signaler om planerade penningpolitiska åtstramningar från bland annat USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), kollegorna i Kanada och brittiska Bank of England.

Högre marknadsräntor talar också för att den svenska bostadsmarknaden svalnar.

– Räntorna är oerhört viktiga för bostadsmarknaden och hushållen och dessutom är utbudet av bostäder högt – det byggs mycket bostäder, säger Isaksson.

– Det finns sannolikhet för att bostadspriserna faller tillbaka lite grann, senare under 2022, tillägger han.

SCB reviderar i samband med septembersiffran BNP-siffror ända tillbaka till april månad i år. Den stora förändringen är ett oväntat kraftigt lyft i juli.

”Efter en svag augusti vände BNP upp igen i september. Men för kvartalet som helhet är det den starka julimånaden som driver hela uppgången,” skriver Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, i en kommentar.

Fakta: Tillväxten oväntat stark

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade i september med 1,6 procent jämfört med månaden före, enligt SCB. Jämfört med motsvarande månad i fjol ökade BNP med 3,3 procent.

För tredje kvartalet ger det en tillväxt i årstakt på 4,7 procent och en tillväxt jämfört med kvartalet före på 1,8 procent. Det kan jämföras med en snittprognos på marknaden om en tillväxt på 3 procent i årstakt och 1 procent jämfört med kvartalet före.

SCB:s preliminära BNP-indikator är korrigerad för kalendereffekter och säsongsvariationer.

BNP-indikatorn ska ge en tidig bild av utvecklingen i den svenska ekonomin. Den är baserad på ett mer begränsat och preliminärt underlag än de ordinarie nationalräkenskaperna.

Källa: SCB, SEB

TT
Så här jobbar med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.