Dyslexivecka: ”Många känner ett utanförskap”
När den europeiska dyslexiveckan nu är igång anordnas olika evenemang runtom i Sverige för att sprida information om läs- och skrivsvårigheter. På Karlskrona stadsbibliotek arrangeras på torsdag kväll en föreläsning av dyslektikern och bokaktuella författaren Joanna Svensson Josefsson.
– Det är roligt att dyslexiveckan uppmärksammas mer nu. Förr var det vi och dyslexiförbunden som jobbade för det, men nu är det också genom bibliotek och träffar på olika ställen. Även skolorna har i dag högre kunskap om dyslexi.
Det säger Anders Abrahamsson, 55, grundare av Karlshamnsbaserade företaget Svensk talteknologi. Han vet av egen erfarenhet vilka svårigheter det kan innebära att vara dyslektiker.
– Men diagnosen fick jag inte förrän jag var vuxen. När jag var ung och gick i skolan kallades det för att vara ordblind. Kunskapen kring dyslexi var låg. Jag fick inte hjälp med det mer än någon gång. I stället hamnade jag i en så kallad obs-klass, tillsammans med elever som hade andra svårigheter.
Han berättar att räddningen för honom var datorn, där han kunde kopiera rättstavade ord och meningar till sina texter.
– Den var ett bra verktyg för mig, men sedan dess har produkterna och hjälpmedlen utvecklats.
Detta har Anders Abrahamsson själv bidragit till. En frustration över för få hjälpmedel och för lite kunskap kring dyslexi gjorde att han bestämde sig för att starta bolaget Svensk talteknologi. Något år efter flytten från Stockholm till Blekinge år 2000 blev det också hans heltidsjobb.
– Min drivkraft var att hjälpa andra genom att få kunskap inom området. Syftet var inte att själv tillverka något, utan att genom samarbeten med andra företag hitta produkter som kan anpassas till målgruppen. Utifrån egna svårigheter visste jag vad som var gångbart.
Exempel på hjälpmedel för dyslektiker
• Talsyntes. Gör det möjligt att ta kort på exempelvis texter eller skyltar, och att programvaran sedan omvandlar texten till tal.
• Stavningskontroll. Det senaste i utvecklingen är bildstöd som kan hjälpa till när ord som uttalas likadant kan betyda olika saker, till exempel om stavningen jul eller hjul är rätt i sammanhanget.
• Smart penna. Gör det möjligt att skriva anteckningar med pennan samtidigt som det som sägs på mötet eller föreläsningen spelas in.
Men även om det i dag finns fler produkter och hjälpmedel att tillgå menar Anders Abrahamsson att det finns mycket kvar att göra för att underlätta för personer med olika former av läs- och skrivsvårigheter.
– Dyslexi är klassat som funktionshinder, men huruvida du får hjälp med det råder det stor orättvisa beroende på var i Sverige du bor. Stockholm är en föregångare, men i många landsting får du ingen stöttning alls utan måste köpa in produkterna själv. Så när föräldrar ringer och frågar vad de kan göra för att hjälpa sina barn får jag börja med att fråga var de bor någonstans. Det är tråkigt, säger han.
Enligt honom är Blekinge ett av de län där det är tuffare att få hjälp.
– Svårigheterna med dyslexi är att det inte syns utåt, men gör det svårt att ta till sig texter – samtidigt som det finns ett grundläggande behov av att ta till oss information och att kommunicera. Många känner därför ett utanförskap, när de själva måste köpa produkterna för att kunna tillgodose vad som till exempel står i ett brev med samhällsinformation.
Årets budskap för dyslexiveckan är ”Alla kan bli läsare”.
– Det håller jag fullständigt med om, säger Anders Abrahamsson.
– Med de programvaror och produkter som finns i dag kan alla bli läsare. Vi läser bara på olika sätt. Det är okunskap och ekonomi som hindrar från att nå ut till alla. I varje klassrum finns två–tre stycken som behöver hjälp. Det är inget påhittat utan fakta, men frågan är om alla får den hjälp som de behöver. Så dyslexiveckan behövs verkligen.